Sverige behöver öka sin internationalisering och få en ökad kontakt med omvärlden. Det tycker åtminstone Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Helene Hellmark Knutsson är övertygad om att svensk högre utbildning kommer att förbättras av en ökad internationalisering. Därför har hon tillsatt en utredning som ska ta fram en nationell strategi för hur det arbetet ska gå till.
– Internationalisering handlar om ett ökat samarbete med universitet från andra länder, fler utländska forskare och doktorander i Sverige och fler svenska studenter som läser utomlands, säger Helene Hellmark Knutsson.
Den som har blivit tillsatt att leda utredningen är Agneta Bladh, ordförande i Vetenskaprådets styrelse. I januari 2018 ska hon presentera mål och strategi och den slutgiltiga utredningen ska vara färdig senast i oktober 2018.
– För svenska studenter handlar det om att själva inse betydelsen av erfarenheter från andra länder. Det är något som måste ske, säger Helene Hellmark Knutsson.
Europeiskt mål på 20 procent
I Sverige hade fjorton procent av de studenter som tog examen 2014/15 läst utomlands inom ramen för sin utbildning vilket är alldeles för lågt enligt Helene Hellmark Knutsson. Även EU har ett mål att 2020 ska tjugo procent av alla examinerade studenter i Europa ha läst åtminstone delar av sin utbildning utomlands.
Bland socionom- och lärarstudenter är andelen som har läst utomlands vid examen lägst. Bara ungefär fyra procent av de studenterna har läst delar av sin utbildning utomlands.
Av de studenter som åkte utomlands från Sverige 2014/15 var 59 procent kvinnor. Bland de studenter som kom till Sverige samma år var 62 procent män. Men hur urvalet till utländska utbildningar ska ta hänsyn till socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet är inte någonting som utredningen har fått i uppdrag att utreda.
Kritisk till studieavgifterna
Bland de studenter som läser i Sverige men kommer från ett annat land lyfts två problem fram som utredningen kommer ta ställning till. Det ena problemet är de studieavgifter som infördes 2011.
– Studieavgifterna var ett hafsverk och har fått dramatiska konsekvenser säger Helene Hellmark Knutsson.
Hon hoppas att det i framtiden kommer finnas möjlighet för svenska universitet och högskolor att inom sina anslag ha möjlighet att delvis eller helt bekosta utbildningen för studenter som kommer till Sverige. Helene Hellmark Knutsson tycker att studieavgifterna som de fungerar i dag är ett hinder för ökad internationalisering och hon får stöd för det påståendet av det faktum att ansökningarna från utländska studenter sjönk med åttio procent samma år som de infördes. Därefter har dock ansökningarna åter stigit.
Hon är även kritisk till den så kallade självkostnadsprincipen som möjliggör för svenska universitet och högskolor att själva bestämma studieavgiften för utländska studenter i Sverige. Lunds universitet har till exempel en betydligt högre prissättning än Malmö Högskola, något som Lundagård har skrivit om tidigare. Vad som faktiskt ingår i studieavgiften är också någonting som behöver synliggöras.
Migrationsverkets handledningstider orsakar problem
Det andra problemet utländska studenter möter är den långa handläggningstiden hos Migrationsverket för att få uppehållstillstånd. Det här har enligt Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, lett till att flera studenter har fått avbryta sin utbildning för att handläggningen har tagit för lång tid.
