Vanligtvis utlyses runt 20 stycken doktorandtjänster men just nu råder det antagningsstopp för fakultetsfinansierade doktorandtjänster på humanistiska och teologiska fakulteterna.
Stoppet gäller hela 2017 men gäller däremot inte externfinansierade doktorandtjänster och det påverkar inte heller de åtta doktorandtjänster som finns utlysta på Universitetets hemsida.
Orsaken till beslutet är HT-fakulteternas dåliga ekonomi. Beslutet togs av fakultetsstyrelsen i november förra året och man räknar med att spara ca 38 miljoner kronor över en fyraårsperiod, vilket motsvarar cirka 20 doktorandtjänster.
— Att vi kom fram till just detta beslut var dels för att vi inte måste säga upp befintlig personal, och dels för att besparingseffekten av ett ettårs-stopp blir väldigt stor, säger Samuel Byrskog prodekan för forskarutbildningen vid HT-fakulteterna.
Doktoranstoppet kommer få stora konsekvenser för såväl doktorandmiljön som forskarmiljön menar Emma Sundkvist, ordförande för Humanistisk-Teologiska Doktorandrådet (HTDR).
– Vissa ämnen har inte så många doktorander och många kommer försvara sin avhandling i år. Det kommer därför bli en väsentligt mindre grupp doktorander på många institutioner vilket naturligtvis påverkar doktorandernas forskningsvardag genom mindre seminariemiljöer och möjlighet till kollegialt utbyte. Det försvårar också arbetet att hitta doktorandrepresentanter till HT-fakulteternas organ och styrelser, säger Emma Sundkvist.
Doktorandstoppet är tillfälligt och Samuel Byrskog säger att stoppet beräknas hävas 2018 och att det nästa vår ska vara ”full fart igen”.
– Detta är något som HTDR kommer bevaka väldigt noga under nästa års budgetförberedelser, säger Emma Sundkvist.
Stoppet drabbar inte bara forskningsmiljön på fakulteterna utan också studenter. Framförallt master och magisterstudenter som kanske hade hoppats på att kunna söka en doktorandutbildning.
– Jag är själv masterstudent och hade kanske hoppats på en chans att söka forskarutbildning säger Amanda Bjernestedt, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS).
– Utbildningen på institutionerna påverkas ju också i och med att den ska vara så forskningsanknuten som möjligt. Det händer på flera av våra utbildningar att studenter på grund- och avancerad nivå läser kurser tillsammans med doktorander och att doktorander samarbetar med masterstudenter i sina forskningsprojekt. Något som kan komma att påverkas negativt av färre doktorander, säger Amanda Bjernestedt.
Samuel Byrskog, Amanda Bjernestedt och Emma Sundkvist pekar alla på hur det rådande systemet för resurstilldelning av de statliga anslagen påverkar de humanistiska och teologiska fakulteterna negativt. Något som Lundagård skrivit om tidigare. De statliga anslagen till fakulteterna beräknas enligt ett system där kostnaden för humaniora och teologi beräknas som mindre än inom till exempel medicin och natur.
HT-fakulteterna har länge haft obalans i ekonomin inom forskningsområdet och har tidigare även tvingats fatta beslut om besparingar på andra områden. Förutom doktorandstopp råder det även befodringsstopp och man har dragit in på tjänster som forskarassistenter och postdok.
– Att tvingas fatta ett sådant här beslut är naturligtvis beklagligt men våra fakulteter får inte tillräcklig kompensation för de oundvikliga utgiftsökningar som vi har genom bland annat ökade lönekostnader. Då kommer vi till ett läge där vi tvingas till drastiska beslut och där är vi nu. Det är ganska akut för vår del, säger Samuel Byrskog.
