Man får faktiskt inte tycka vad man vill

Det kan hända att jag någon gång med blank blick menat mig vara anhängare till en flitigt felciterad Voltaire, att trots att jag inte gillar någons åsikter så är jag beredd att dö för att de ska få lov att hävda dem. Det var i så fall mitt eget BS.

Jag tror inte att någon har missat att Disney avbrutit sitt samarbete med Youtube-stjärnan PewDiePie sedan vederbörande publicerat en video på två dansande män hållandes en skylt med texten “Död åt alla judar”. Jag tror inte att Disney, eller så värst många andra, tror att youtubern är nasse. Men just det här området är inmutat på ett sådant sätt att det anses påkallat att avsluta en lukrativ affärsförbindelse för att den ena parten skämtar om judehat.

PewDiePies koncept går ut på att anamma en provokativ jargong. Att vissa skämt går över gränsen visar att det är möjligt och vettigt att lägga sin energi på att förbjuda hat och förtryck. Få skulle yttra något antisemitiskt följt av “Men det får man väl inte säga för då är man väl nazist?”. Få skulle gå över den första gränsen, av den anledningen  att man inte kan ta tillbaka ett antisemitiskt uttalande. Det är precis så det ska vara och det ska vara precis lika uppenbart och oåterkalleligt  att gå över rasistgränsen.

Så alla moralfittor där ute på institutionerna! Fortsätt att ta fighten med din “invandringskritiska” kursare. Hen får inte tycka att hen har mer rätt till ett tryggt liv än någon annan på den meriten att hen är född inom vissa godtyckliga nationsgränser till vilkas innanmäte resurser genom århundradena sugits från kolonialiserade områden.

Och alla ni som inte känner er som PK-käringar hela tiden: ni kanske shoppade på en viss klädkedja fast ni vet att den har avtal med textilfabriker som ger sina gravida medarbetare sparken eller vars tak rasar in över de anställda, men ni ska förstå att man inte får tycka att det är okej.

Ni kanske tycker att det är jobbigt att möta tiggaren på gatan och önskar att ni kunde få en stämpel där det stod “jag har redan skänkt” men ni ska tänka “Det är så extremt fel att det här samhället är konstruerat på ett sådant sätt att jag och mina medmänniskor måste möta varandra på gatan på det här sättet”.

Det är skillnad på känslor och åsikter. Åsikter ska försvaras med rimliga argument.
Vetenskapligheten bygger på ömsesidigt erkännande. Det visade sig vara orimligt att vara av den åsikten att kvinnor inte borde ha rätt att studera på universitetet. Det är därför som jag kan skriva den här texten.

Det är vad vi bestämmer att man får tycka nu som avgör vilka studenterna efter oss kommer att vara, vad  de kommer att få läsa i sina kursböcker och vad de kommer att skriva i sina examensarbeten. Var inte rädd att protestera mot en åsikt som du tycker är oacceptabel.

Om du blir kallad antidemokratisk av någon trött misogyn sverigevän med krokodiltårar rullandes ner för kinderna – svara bara “Nej. Man får faktiskt inte tycka vad man vill.”