Måndagens ”Debatt i Lund” var på den pågående vetenskapsveckans tema ”Blir världen bättre?”, men kom inte längre än till en filosofisk diskussion om vad som egentligen är ”bättre”.
Inbjudna gäster var filosofen Martha Nussbaum och fred- och konfliktvetaren James Robinson från University of Chicago samt ekonomihistorikern Carlota Perez från London School of Economics. I debatten deltog även statsvetaren Jan Teorell och humanekologen Alf Hornborg från Lunds universitet.
Martha Nussbaum inledde med att konstatera att ”Vi vet inte vad ’bättre’ innebär än, men vi vet mer än vi visste för 30 år sedan”, och de efterföljande talarna fungerade snarast som exempel på denna tes.
James Robinson målade en blandad bild av världens utveckling. Vissa delar blir bättre och vissa sämre. Kriteriet är enligt honom huruvida det finns inkluderande institutioner på plats i ett samhälle. I Europa och kanske i synnerhet Sverige finns det enligt James Robinson många institutioner som kan ta hand om och förvalta människors engagemang och visioner.
Carlota Perez förkunnade därefter att världen, tack vare internet och den informationsteknologiska revolutionen, står inför en ny gyllene era. Just nu befinner vi oss i en kris där det gamla samhället kollapsar för att ge plats åt det nya. Precis som det mörka 1930-talet gav plats åt 1950-talets boom kommer nu det på många sätt mörka 2010-talet att ge plats åt en framtida ”sustainable global golden age”.
Debatten
När sedan debatten inleddes förkunnade Jan Teorell att alla forskare och akademiker har en plikt att tro att världen kommer bli bättre, för att det är deras jobb att skapa lösningar på världens problem.
Mest applåder drog dock kvällens enda klart negativa talare, Alf Hornborg, hem när han förkunnade att världen bara blir sämre och sämre, och den kommer inte att bli bättre förrän vi överger marknadsekonomin som bara gynnar en liten elit. Budskapet, som ligger nära det som exempelvis fördes fram av Bernie Sanders, verkade trots sin negativa ton vara det enda som lockade någon större entusiasm från åskådarna.
Själv lämnade jag kvällen med många tankar och få svar. Jag fick intrycket att talarna hade varit mycket mer övertygande var för sig än de var i den förvirrade debatt som uppstod mellan fem personer med fem olika idéer om vad ordet ”bättre” egentligen innebär.
