Studenter tar droger för att studera effektivare. Samtidigt visar forskning att de akademiska fördelarna tycks vara illusoriska.
Studenter använder droger för att maximera dygnets timmar. Men en vetenskaplig studie från USA, publicerad 2016 i Addictive Behaviors, pekar på att användandet av studiedroger inte hjälper studenter att höja sina betyg.
Studiedroger, ofta kallade ”smart drugs”, är droger som används i syfte att kunna plugga mer på mindre tid. Ofta handlar det om att ta receptbelagda läkemedel utan att ha en tillhörande diagnos.
Kontraproduktivt
I studien drar forskarna slutsatsen att studiedroger inte är en genväg till att få bättre betyg och att de akademiska fördelarna tycks vara illusoriska. Håkan Widner, professor vid avdelningen för neurologi i Lund, delar uppfattningen om att studiedroger är kontraproduktivt.
– Tar man amfetamin och sitter uppe i 24 timmar och pluggar, då lagras det inte i hjärnan som det ska, så det är komplett meningslöst, säger Håkan Widner.
Förekommer i Lund
I Sverige är utbredningen av studiedroger bland studenter ett relativt outforskat område, men förekomsten av fenomenet bland studenter är känd.
Anton, som pluggar på Lunds universitet, har använt ADHD-läkemedlet Ritalin inför tentaperioder. Tabletterna köpte han från en vän som är diagnostiserad med ADHD. De hjälpte honom att behålla fokus.
–Jag vet inte om det bara är placebo, men det har gjort att jag kan höja min koncentrationsnivå, och då kunnat sitta flera timmar och sträckläsa en bok. Det är en kompensation för min, självupplevda, koncentrationssvårighet, säger Anton.
Anton känner inte direkt till någon annan som använder studiedroger, utan det finns snarare längre ut i hans bekantskapskrets.
– Man har ju hört talas det, men jag har inte pratat med någon om det. Men jag fick ju höra av en kompis att den här kompisen kunde sälja. Jag tror inte att det är jätteovanligt, säger han.
Skönt att få ut fler timmar
Peter, som också pluggar i Lund, tog Efederin, ett dopingklassat medel, under sista året på gymnasiet. Peter kom i kontakt med medlet genom en kompis som ofta hade receptbelagda läkemedel hemma. Första gången han testade var i ett idrottssammanhang.
– Det var en helt sjukt energy boost, det var väldigt svårt att sitta still överhuvudtaget. Men över tid lärde man sig att hantera den där energin, säger Peter.
Tabletterna innebar att Peter lyckades läsa ett par hundra extra poäng under sista året på gymnasiet. Han har inte använt studiedroger sedan dess, främst är det risken att bli påkommen som hindrar honom.
– Jag har inte så stort behov att ta det så att det är värt den risken. Men när jag läste som intensivast på universitet och kände att jag kunde ha någon slags effekt av det, då har jag funderat på det. Det hade varit så skönt att få ut de extra timmarna, säger han.
Svårt att bedöma utbredning
På Studenthälsan i Lund är de medvetna om att studiedroger används bland studenter, men det är svårt att säga i vilken utsträckning. Vanligtvis söker sig studenter dit av andra skäl. ”Däremot framkommer det ibland i samtal med de studenter som söker till oss för andra orsaker att de har ett användande”, skriver Teres Saras, kurator på Studenthälsan, i ett mejl.
Anton och Peter heter egentligen något annat.
