Caroline Isaksson är biolog vid Lunds universitet och har tidigare forskat i Malmö på hur fåglars hälsa påverkas av att vistas i stadsmiljö. Den forskningen har visat en tydlig koppling mellan fåglars hälsa och stadsmiljön. Nu vill hon och hennes forskningsgrupp ta reda på hur fåglarna påverkas av städers olika inslag som buller, gatubelysning och maten som fåglarna får i sig.
– Något som vi har visat är att talgoxar som växer upp i stadsmiljö åldras snabbare och att färre fågelungar kläcks fram jämfört med de fåglar som bor i skogen. Vi vill ta reda på om det är en faktor som påverkar fåglarna eller om det är flera bäckar små som tillsammans försämrar deras hälsa och häckningsframgång, säger Caroline Isaksson, biolog vid Lunds universitet.
Hennes tidigare forskning har bland annat handlat om fåglars genuttryck och hon har kunnat visa att de har en uppreglering av sina immunresponser och stressresponser detta tror hon är kopplat till städernas föroreningsnivåer. Hon har även forskat på fåglarnas kost och har då kunnat se en negativ påverkan för de fåglar som får sin föda i städer jämfört med de som bor i naturlig miljö. Hur fåglarnas kost rent faktiskt påverkar fåglarna är en frågeställning som kommer vara central i hennes kommande forskning.
I Europa förekommer forskning inom fågelekologi men i Sverige är Caroline Isakssons forskningsgrupp i princip ensamma om att forska på de fysiologiska effekterna hos fåglar som befinner sig i stadsmiljö. Staden som fenomen kommer fortsätta finnas och kommer fortsätta växa. Med den kommer också många störningsmoment som buller, gatubelysning, människor som stör och utsläpp från bilar. Vi vet också att stadens miljöstress medför negativa konsekvenser både på djurens och vår egen hälsa.
– Bilismen är en stor bov för både människors och fåglars hälsa i staden. Vill vi få fåglarna och oss själva att må bättre så vore en bilfri innerstad en önskvärd lösning, säger Caroline Isaksson.
Att hjälpa fåglarna att må bättre handlar till stor del om att förbättra livsmiljön i städer även för vår egen del. Människor mår bra av att höra fågelsång. Därför är det enligt henne viktigt att vi har grönområden i våra städer där fåglarna kan finnas. Att höra fågelsång hjälper oss att hantera oro och det underlättar också återhämtning från emotionell stress. Att vi mår bättre av att vistas i natur kallas för ekosystemtjänst vilket syftar på det som naturen ger oss och som förbättrar vår livskvalitet.
Särskilt viktigt är det för barn och ungdomar. För barn med ADHD har forskning visat att fågelsång och tid i naturen mildrar de symtom som är kopplade till ADHD. Caroline Isaksson vill därför engagera barn och ungdomar i sitt forskningsprojekt genom att ta hjälp av skolklasser med datainsamling. Förhoppningsvis leder det till ett ökat intresse för naturen om barnen blir bekanta med fåglars beteende och får anledning att vara ute i naturen.
För den som vill hjälpa fåglar i städer föreslår Caroline Isaksson, biolog vid Lunds universitet att sätta upp en fågelholk i sin trädgård eller på sin balkong. Hon vill dock inte att vi ska mata fåglar under våren eller sommaren, eftersom de då får i sig tillräckligt med mat från sina naturliga näringskällor. Däremot kan vi fortfarande mata fåglar under vintern.
