Denise ”Kusíga” Henningsson rappar i hiphop-kollektivet Kvinnliga Situationen. I vår släpper de sin första EP. Vägen dit har kantats av stress och hotfulla kommentarer.
– Vi har mött en del troll när vi har gigat. Värst var när vi spelade inför en fotbollsmatch på Swedbank Stadion i Malmö. De som hetsade var vanliga medelålders män och på sociala medier blev vi hotade till livet. Kvinnomisshandlare och rasister är inga svarta taggiga monster med fluffig päls, utan ofta helt vanliga människor som glömt bort att andra individer också är människor, säger Denise Henningsson.
Hemma hos Denise doftar det fruktigt te och lägenheten påminner lite om en musikaffär. Överallt ligger, hänger eller står det instrument. Alltifrån ett piano till gitarrer, en saxofon och diverse slagverk. Ur högtalarna strömmar mjuk jazz signerad Monica Zetterlund.
Kvinnliga Situationen bildades 2014 av fem kvinnor med olika musikaliska bakgrunder. Denise är kollektivets instrumentella guru, men ansvarar även för deras ekonomi och scenframträdande. Gruppens musikaliska arrangemang varierar; från aggressiv rap till rytmisk reggae.
– Jag tror att styrkan i Kvinnliga Situationen är att vi har så skilda livserfarenheter och på så sätt kan vi bidra med flera olika perspektiv. Att sprida kärlek och försöka förstå varandra är också viktigt för oss. Att gå runt och hata på hatare är ingen långsiktig lösning. Samtidigt funkar det inte att dela ut blommor åt rasister, säger Denise Henningsson.
Jag får känslan av att hiphop-kollektivet blivit lite som en bonusfamilj för Denise. För att bibehålla ett starkt systerskap försöker de se till att allas behov tillgodoses.
– Det är något vi verkligen har jobbat aktivt för. Alla ska få bli hörda och vi ska ta hand om varandra. Vi har en organisatör som hjälper oss att prata gruppdynamik och fördelar ansvarsområden, säger hon.
Denise är uppväxt i det lilla brukssamhället Nybro några mil utanför Kalmar. Som i många andra mindre samhällen var urvalet av fritidsaktiviteter litet, men på Nybros Kulturskola hittade hon hem.
– Antingen spelade man hockey, handboll eller stod och rökte bakom stationen. Eller så gjorde man som mig, spelade musik och dansade på Kulturskolan.
Musiken kom tidigt in i hennes liv. På sin åttonde födelsedag fick hon sin första gitarr och redan som fyraåring förbjöd hon och hennes syster sin pappa från att sjunga godnatt-sånger för dem.
– Vi började få gehör och insåg att han sjöng falskt, berättar hon och skrattar.
Som artist kallar sig Denise för ”Kusíga”, vilket är hennes tanzaniska släktnamn. Föräldrarna träffades 1983 i Dar es-Salaam, Tanzanias största stad, när pappan var där och jobbade som volontär. En krock mellan två världar.
– Relationen mellan mina föräldrar är lite som en saga. Min mamma kommer från en tanzanisk överklassfamilj och morfar var Tanzanias första militärchef efter självständigheten frånengelsmännen 1962. Pappa är däremot uppväxt i en fattig skogsbrukarfamilj i Småland. Snacka om att krossa mångas fördomar.
Att flytta till Tanzania är inget som Denise planerar.
– Jag är väldigt hemmakär och kommer nog aldrig att flytta från Sverige. Visst, jag kanske flyttar utomlands en kortare period men jag kommer definitivt komma tillbaka i så fall. Jag försöker att åka till Tanzania vartannat år och min bas där är en förort till Dar es-Salaam som heter Mwenge, säger hon.
År 2011 flyttade Denise från Kalmar till sin nya hemstad, Malmö. Hon började studera på Malmö högskolas Grundlärarutbildning med inriktning fritidspedagogik och musik. Kontrasten mellan städerna är påtaglig.
– I Kalmar kan jag inte gå ut på krogen en enda gång utan att något kring min etnicitet dyker upp. Det kan vara för att ragga, börja snacka eller vad som helst, lätt ingång till kommunikation tänker de väl. I Malmö slipper jag känna mig som en alien och det finns så fett många duktiga musiker här, säger hon.
Sedan Internationella kvinnodagen 2015 har Kvinnliga Situationen haft så många spelningar att Denise tappat räkningen. 2015 var också året som baksidan av hennes hektiska liv visade sig.
Hon arbetade heltid som musiklärare och dansade sju timmar i veckan. Dessutom blev de sena spelningarna med hiphop-kollektivet allt fler och kroppen sa ifrån.
– Jag började få minnesluckor och stickningar i nacken. Jag kände att jag inte räckte till. Det ledde till att jag mådde både fysiskt och psykiskt dåligt och var missnöjd med mig själv. Jag höll på att springa rakt in i väggen, säger Denise.
Efter att nästan ha kollapsat beslutade hon sig för att varva ner. Denise gick ner till deltidstjänst och skaffade sig rutiner. Hon kände också ett behov att få in mer avkoppling och började att meditera och utöva yoga. Aktiviteter hon tror fler skulle behöva.
– Man behöver inte sätta sig i lotusställning och säga ”umm” utan det räcker med att ta tio djupa andetag utan att tänka på någonting annat än sin andning. Istället för att festa och träffa människor varje kväll så tror jag att fler kan behöva ha lite mer egen-tid. Att vara snällare mot sig själv är också viktigt, säger hon.
Denise reser sig upp, berättar att hon är hungrig och dansar ut till köket. I förbifarten frågar hon om jag vill ha en smoothie.
– Att äta när ditt blodsocker är lågt är precis som att meditera när du känner dig stressad, säger hon och serverar mig ett vinglas jord-färgad smoothie. Kakao, dadlar och sötmandel visar sig vara en oväntat bra kombination.
Kvinnliga Situationen har efter två år, fullspäckade med konserter och olika projekt nu valt att spela mindre live och mer i studion. I vår lanserar kollektivet både en debut-EP och musikvideo och jag har en känsla av att spelningarna inte kommer bli färre efter det.
– Jag är inte orolig för att att bli stressad igen, för nu vet jag hur jag ska hantera det. Oavsett om det blir mycket fokus på spelningar eller på att spela in så är jag taggad. Huvudsaken är att vi i Kvinnliga Situationen fortsätter att skapa tillsammans, säger Denise Henningsson.
