Under torsdagen lanserades 350-års jubileets andra bok. Antologin bär titeln ”Beredd till bådadera” och utforskar bland annat synen på kroppsdonationer och Lundagårds egen historieskrivning.
– Den förra jubileumsboken var populärvetenskaplig och ”utan fotnoter”, men den här har i högsta grad fotnoter och bygger på olika forskningsprojekt, säger Petra Francke, kommunikatör och bokens grafiska formgivare.
Nedslag snarare än kronologisk historia
Antologin gör nio nedslag i olika aspekter av universitetets historia med ett fokus på de senaste 50 åren.
– En viktig del har även varit att visa på hur universitets samverkan med omvärlden sett ut historiskt, säger Gunnar Broberg, redaktör och författare.
Kapitel tre handlar om universitets syn på resten av världen. Lund ligger som bekant sex mil från Köpenhamn och till Berlin är det 49 mil, medan Stockholm ligger hela 60 mil bort. Detta gör att universitetet sedan start haft en tydligt internationell prägel.
– Vi tänker oss i dag att internationalisering är något nytt, men faktiskt har universitetet aldrig varit så internationellt som 1668, då det öppnades, säger David Dunér, redaktör och författare till det tredje kapitlet.
Då , 1668, talades Latin på såväl föreläsningar som i matbespisningen och åtta av de femton ursprungliga professorerna hämtades från utländska universitet.
Anatomins död
Universitetet har under sina 350-år vuxit avsevärt och även utvidgat ämnesvalen allt eftersom. Men i kapitel nio belyser Jan Eric Olsén ett av de få ämnen, och den enda institution som lagts ned, nämligen Anatomiska institutionen.
Detta trots att anatomiämnet var ett av de ursprungliga vid universitet. Något som stundvis varit komplicerat och problematiskt inte minst då det rådde lik-brist på 1700-talet.
Något kungen försökte råda bot på genom att 1747 utfärda en förordning som innebar att alla kroppar från människor utan medel att stå för sin egen begravning, skulle tillfalla anatomin och anatomiundervisningen.
Sveriges äldsta studenttidning
Kapitel sex heter ”Tidningen” och utforskar studenttidningen Lundagårds egen historieskrivning.
– Det handlar om något som är äldst och först på ett universitet som i andra avseenden är vant vid att vara nummer två i landet, säger författaren Katarina Bernhardsson.
Även Quattens egen historia får en plats i jubileumsboken om än bara i förbifarten.
”Den etablerade historien om Quatten förtäljer att den kom till redaktionen som en gåva, efter att ha varit tänkt som ett attribut till guden Kronos i karnevalståget, baserat på ordvitsen krono-skatten/Kronos-katten. Dess ankomst till Lundagård är alltså både studentikos och slumpartad”.
_________________________________________________________________________________________
Beredd till bådadera:
- Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med sju idé- och lärdomshistoriker, en litteraturvetare och en historiker.
- Boktiteln vill just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666.
- Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas.
- Boken ges ut av Lunds universitet och utkommer senare även i en engelsk vers.
