EU påverkar oss och vi måste vara med och påverka EU – därför måste kunskapen också öka och det tidigt i skolan. Det menar Sofia Lindbom i veckans utbildningspolitiska krönika.
Jag började inte intressera mig för EU förrän efter valrörelsen i maj 2014, innan dess, intresserade jag mig mest för amerikansk politik vilket jag verkar ha gemensamt med många svenskar i allmänhet, i alla fall om man ska förlita sig på DN och SVD, där det ofta är USA-nyheter som toppar nyhetssidorna.
Men efter EU-valrörelsen väcktes mitt intresse mestadels på grund av att alla andras intresse var så lågt. Valdeltagandet var på 52,07 %, vilket var en uppgång i jämförelse med tidigare EU-val, men samtidigt ett oväntat dåligt resultat eftersom det var riksdagsval samma år, vilket borde bidragit till mer uppmärksamhet även i EU-valet. På grund av det låga intresse som fanns kring EU fördjupade jag mig i EU och valde det som inriktning på min kandidatuppsats i statsvetenskap.
När vi blev introducerade för tillvalskursen ’European Integration’ på kandidatkursen frågade Maria Strömvik, Universitetslektor på Lunds Universitet, i en hörsal fylld med närmare hundra studenter vilka lagstiftande organ EU har – tre räckte upp handen. Kunskapen är låg och hade inte jag haft ett intresse av EU och valt egna EU-kurser utöver min pol.kand hade det här varit första gången under min skolgång som jag haft en föreläsning om EU.
Men det är inte bara bland statsvetare som kunskapen om EU är låg. Enligt en utredning som Maria Strömvik har gjort på uppdrag av Regeringen är kunskapen låg bland flera samhällsaktörer som journalister, politiker, lärare och till och med universitetslärare. Kunskapen måste helt enkelt ökas hos alla.
Lärare har ett stort ansvar i det här men också media. Det blir märkligt när valet av Donald Trump får otroligt mycket plats i svensk media men valet av de som sitter som ordförande för EUs institutioner får väldigt lite plats – om ens en notis i tidningen. Om kunskapen om EU ökade kanske vi hade kunnat undgå alla falska historier om att EU vill förbjuda att glögg ska få kallas glögg eller att EU skulle vilja reglera gurkors storlek. Vi hade också förstått att när en statsminister väljs så väljs också Sveriges representant i Europeiska Rådet.
Enligt SKL påverkar 60 % av kommunernas verksamhet av EU, för region och landsting är siffran på 50 % och 30 % för riksdagen. EU påverkar oss och vi måste vara med och påverka EU – därför måste kunskapen också öka och det tidigt i skolan.
Det här är inte ett ämne som engagerar många och det kommer varken få många likes eller delningar på sociala medier – men det är ett viktigt ämne som vi borde kunna mer om och diskutera mer!
