Alla känner nog en fotbollsgalning. Det kan vara en familjemedlem, kanske en flickvän eller pojkvän, och om inte, så är det nog du själv. I så fall är du inte ensam. Jag är en av dem som flyr in i fotbollen.
Som ung skånepåg brukade min pappa ta med mig till sitt favoritfotbollsslags matcher. Då fick jag snabbt lära mig de sociala regler som uppstår vid fotbollsarenor. Regler jag vill påstå är ganska unika för sporten. Tänk efter, hur skulle din föreläsare reagera om du plötsligt bröt ut i ett högljutt jubel när du svarade rätt på en fråga? Eller, hur skulle busschauffören reagera om du började bua vid en dålig inbromsning? I det vanliga livet tillåts vi inte leva ut känslor på samma sätt som på en fotbollsarena. Som supporter kastas man mellan allt från euforisk glädje till den djupaste sorg under en säsongs gång. Men på sistone har sorgen tagit över, och av helt fel anledning.
På flera av de fotbollsarenor jag besökt, har sexisiska och homofobiska tillrop varit allt annat än ovanligt. Det tycks som att läktarkulturen helt enkelt inte hunnit med i samhällsutvecklingen. Detta är oroande, inte minst med tanke på alla unga människor som riskerar att få en skev värdegrund utifrån vad de hör på arenan. Och jargonen på läktaren tycks även ha satt sina spår på spelarna. 2015 genomförde exempelvis Aftonbladet en undersökning där herrfotbollspelare fick ge sin syn på frågan. Då svarade 57 procent att de tyckte det vore svårt att vara öppet homosexuell som fotbollspelare idag. Det kanske kan förklara varför endast en herrfotbollspelare idag är öppet homosexuell.
Ont och gott. Rätt och fel. Som studenter lär vi oss att problematisera och analysera saker från tusen olika perspektiv. Men det krävs inte en mastersexamen för att inse att fotbollen är långt ifrån felfri. Är det okej att älska något som inte är perfekt? Fotbollskulturen har tusen brister som jag aldrig kan stå för. Men jag kan inte heller sluta älska sporten. Jag tänker inte låta andras dåliga beteende hålla mig borta från något som gett mig så mycket glädje.
Fotbollen är en del av mig, och jag är en del av fotbollen. Alla som går på fotboll är med och skapar kulturen kring den, och så länge jag tar mitt ansvar har jag gjort det jag kan. Därför fortsätter jag att göra det som jag gjort sedan min pappa tog mig till min första fotbollsmatch. Jag flyr in i fotbollen.
