Björn och Jack, Piff och Puff, Kling och Klang, Humle och Dumle.
De tätt sammankopplade Lus-ordförandena gjorde, trots inledande gnissel, sig kända som sällsynt goda vänner. Den ena stod alltid vid den
andras sida (ibland återfanns de även i liggande ställning, skedande).
Professionella ut i fingerspetsarna.
Överraskade mången katt med att ansvara för sitt ägandeskap och stödde under turbulent tid. Enkla att sympatisera med, och kanske följaktligen svåra att granska?
Björn: Har guppat med Carl XVI Gustaf och von Schantz till Härjarevisan på efterfest. Uppfattas stundom som sträv i skriftlig kommunikation. Troligen på grund av korrekt interpunktion. Anser att jobbiga dagar är arbiträra. Knackade på hos flickvän mitt i natten och utbrast vid öppnad dörr: ”Du är som en fond med hög avkastning!”.
Jack: älskar fläskkarré och bär ständigt ett par udda strumpor. Godmodig människa. Återger mer än gärna folkhögskolehistorier. Även han har dansat med rektor, för fosterland. Är rikskänd MOOC-expert, ogillar själv MOOCs. Har med oklar avsikt refererat till kungen som ”knugen” vid ceremoniellt tillfälle.
Qkvad:
Kärleken kommer och kärleken går,
ingen vet vilka lagar.
Som sammanför en excelteknolog
med en uddstrumpa från samvetets kår.
Nu lämnar ni Lustiden därhän,
Glöm ej den tid som snart skvalpar bakom
och tillåt er vänskap att blomma ut
långt över skånska vidder.
