Sommarens trauma

Innebär sommaren bara frihet, grillkvällar och rosévin? I veckans studentlivskrönika reflekterar Jacob Andersson över hur realistiska ens sommarförväntningar egentligen är och hur de kan få en att längta tillbaka till studentlivet i Lund. 

Sommaren går mot sitt slut och för de allra flesta som läser den här krönikan betyder det en återgång till de rutiner och studier som följer studielivet i Lund. Vad följer en utbildning vid universitet? En hel del självstudier förstås. Sidor som måste läsas mellan eller inför föreläsningarna. Tidiga morgnar inför seminarier som måste förberedas och genomföras. Varje dag blinkar att göra-listan argsint. Vardagen vilar som en tyngd på ens axlar.

Att då längta till sommaren är  inte så konstigt. Den står för motsatsen till allt som är jobbigt och besvärligt. Inga sidor som måste läsas, inga seminarier som behöver förberedas eller tentor som ska skrivas. Istället hägrar hängmattan och strandhandduken, rosévinet och grillen.

Men är verkligen sommarens frihet så eftersträvansvärd och är förväntningarna någonsin realistiska? Det förväntas av en att vara tacksam över att man har fått ett jobb. Allt missnöje man uttrycker blir ett bevis över hur curlade och otacksamma ens generation egentligen är. Missnöjda gäster skriver ner ditt namn på sin Shit-list om kaffet serveras för kallt eller hamburgaren för varm.

Inte nog med det, väl hemma bränner maten på grillen vid. Alla pengar från sommarjobbet går i slutändan till en desperat sista minuten-resa till Grekland för att rädda åtminstone en skärva av sommarens förväntningar. Ingen matchar dig på Tinder på hela sommaren förutom den som visar sig vara en ”Allt om bilar”-prenumererande volvoraggare eller Katarina Janouch. Sommaren är ännu en gång kass.

Det är därför med glädje som jag ser fram emot höstens nya studier. Kursare återvänder till Lund en efter en, den första föreläsningen närmar sig snabbt och den första tentan verkar närma sig snabbast av alla. Lund må vara en bubbla men det är åtminstone vår bubbla. Att alla så enhälligt håller med om att studierna är viktiga tillåter en att ägna sig åt dumheter på kvällar och nätter under terminerna. Man blir uppskattad för sitt ideella arbete och framtiden känns ljus där man står bärandes på måsten men med en utstakad riktning. Här och nu kan vi tillsammans försöka glömma sommarens trauma.