Höjt studiemedel från och med nästa hösttermin föreslår regeringen. Målet är att stärka studenters ekonomi men höjningen räcker inte hela vägen menar Sveriges förenade studentkårer.
Krav ifrån vänsterpartiet
I sitt sommartal i Umeå under söndagen den 27 augusti meddelade vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt att regeringen föreslår en höjning av bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Höjningen föreslås träda kraft den 1 juli 2018.
Propositionen är sprungen ur en budgetförhandlingarna mellan regeringen och vänsterpartiet.
– Vi är väldigt glada över att ha fått igenom det här kravet. Att studera och ta lån är ett stort beslut och det spelar roll hur studiemedlet ser ut. När studiemedlet har hög andel lån, ger det hög skuldsättning. Det riskerar göra att personer från studieovana familjer drar sig för att plugga vidare. Med Vänsterpartiets förslag, som vi nu fått gehör för, ökas bidragsdelen av studiemedlet med flera tusen kronor per år. Det gör skillnad, säger Jonas Sjöstedt i ett pressmeddelande.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är överlag positiva till regeringsförslaget.
– Vi är positiva till att bidraget höjs. Det har gått 11 år sedan bidraget höjdes sist och det är viktigt att det blir mer balanserat mellan bidrags- och lånedelen av studiemedlet, säger Jacob Adamowicz vice ordförande Sveriges förenade studentkårer.
Stärkt studentekonomi – för snittstudenten
Både utbildningsdepartementet och vänsterpartiet refererar till SFS:s studentbudget i sina pressmeddelanden och skriver att höjningen på 300 kronor motsvarar vad studenter i snitt går back varje månad. SFS studentbudget 2017 som presenterades i mars visade att studenter går back 326 kronor varje månad plus dolda kostnader.
– Det är viktigt att påpeka att i vår studentbudget så räknar vi på snittkostnader för alla Sveriges studenter.
Detta förslag kanske gör att ekonomin blir balanserad för snittstudenten men det finns fortfarande mycket kvar att göras för de studenter som har högre kostnader på grund av till exempel högre hyror och levnadskostnader i vissa städer, säger Jacob Adamowicz.
Även om SFS är positiva till förslaget om höjning så vill de påpeka att fler reformer borde genomföras för att stärka studenters ekonomi.
– Till exempel borde man se över antal veckor som man kan få studiemedel. Eftersom det just nu är begränsat till sex år så blir det svårare att återkomma senare i livet till högre utbildning sägerJacob Adamowicz.
– Det är väldigt mycket prat om livslångt lärande, men då är det viktigt att man gör ändringar i studiemedelssystemet så att det faktiskt är en möjlighet, avslutar Jacob Adamowicz.