Fler unga rapporterar att de lider av ångest samtidigt som medvetenheten om psykisk ohälsa har ökat. Lunds universitet har flera instanser som kan hjälpa studenter att upptäcka sina problem, såväl som att angripa och förebygga dem.
För den som väljer att inleda Lundlivet med att vara novisch, blir den inledande tiden en intensiv sådan. Man katapulteras in i nya sammanhang med åtskilliga nya intryck med faddrar som blir gudalika väsen, vägledandes sin regnbågsklädda fårskock över Mårtenstorget. I många fall, sätts här en stark prägel på hur åtminstone ditt första år i Lund kommer se ut. Vilka du umgås med, om det verkligen blir 40-timmarsveckor i plugget och vilken förening eller nation som visade sig vinna dragkampen om ditt engagemang.
Lundlivet är således en balansgång mellan dessa saker där det ibland blir för mycket. Studenthälsan är en stödfunktion vid universitetet som är inriktad på problem som tillhör studentlivet och hanterar bland annat prestationsångest, alkoholproblem och sömnsvårigheter. Ifjol fick Studenthälsan rekordmånga ansökningar från studenter som ville få stöd för sina problem.
– En typisk student söker för stress, oro, ångest eller nedstämdhet. Ibland påverkas studierna av studentens mående men ibland fixar man studierna ändå, åtminstone på kort sikt. Många studenter är till exempel mycket högpresterande men får inte tillräckligt med återhämtning. Andra har svårt att hitta en bra struktur och rutiner i balansgången mellan åtaganden och aktiviteter, säger Ulrika Linse Strömland, legitimerad psykolog och psykoterapeut på Studenthälsan.
Ångest har ökat
De växande problemen med psykisk ohälsa är inte unikt för Lund. Självrapporterad ångest har ökat hos den svenska befolkningen och främst hos unga kvinnor i åldern 16–23 år, visar en studie från Centrum för primärvårdsforskning som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
– Från studievägledningens sida har vi ett samarbete med studentkårerna för att nå ut på ett pedagogiskt sätt om dessa frågor. Redan i introduktionen till ett nytt program ska nya studenter kunna ta del av information om var man kan söka sig, säger Katarina Larsdotter Wendel.
Hon arbetar på den allmänna studievägledningen vid Lunds universitet. De flesta studenter hon träffar diskuterar generella frågor kring sina studier men det händer att stress, ångest och prokrastinering nämns. Prokrastinering handlar om att undvika eller senarelägga planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter.
– Prokrastinering är ett ord som blivit alltmer populärt de senaste åren. Om man jämför med för tio år sedan är det betydligt vanligare
i dag att studenter själva säger att de har problem med att de skjuter upp sina studier, säger Katarina Larsdotter Wendel.
Denna typ av besök ökar i samband med tentorna. Både inför när stressen är påtaglig samt när resultatet inte blev som förväntat. Det verkar som att studenter i juridik och ekonomi är överrepresenterade vad gäller besök angående psykisk ohälsa och stress till Studenthälsan.
– Vi har ingen formell statistik på det men under perioder har vi haft många ekonomi- och juridikstuderande. Ett skäl kan vara betygshets då det kan leda till att studenter är mindre benägna att stötta varandra. Dessutom har vi intrycket att utbildningar med få undervisningstimmar och lite kontakt med lärare eller handledare genererar fler studenter som mår dåligt, säger Ulrika Linse Strömland på Studenthälsan.
Svår övergång till universitetet
Den ökade medvetenheten om psykisk ohälsa gör att fler studenter söker sig till olika instanser för att få hjälp samtidigt som universitetets arbete för att förebygga psykisk ohälsa har utvecklats. Studenthälsan erbjuder ett antal kurser och föreläsningar, vissa anordnas löpande och andra på begäran. Bland annat finns en prokrastineringsgrupp för dem som har svårt att organisera studierna eller som upprepat skjuter upp pluggandet. Tanken är att gruppen med stöd av varandra kan arbeta för att minska beteendet och komma igång med studierna.
– Vår prokrastineringsgrupp bygger på en nederländsk modell som vi tagit del av genom studiebesök. Studenterna träffas en gång i veckan, de jobbar i par och sätter upp mål för nästkommande vecka som veckan därpå följs upp och där de ger råd och stöd till varandra. En viktig bit är målsättning tillsammans med konsekvenser om målen inte uppnås, säger Ulrika Linse Strömland på Studenthälsan.
Övergången från gymnasiet till universitetsstudier kan vara svår. Utöver att många för första gången bor själva innebär universitetsstudier en högre nivå med mer frihet över inlärningen. Detta menar Josefin Gustafsson Andersson, som arbetar med Studentprästerna. Studentprästerna har ett omfattande krisarbete som en av universitets stödfunktioner vid större kriser som dödsfall eller olyckor. De träffar både troende och icke-troende studenter och har cirka 500 samtal med studenter varje år.
– De flesta som kommer till oss söker någon att prata om livet med. Jag tycker inte att alla ska känna pressen att universitetstiden måste vara den bästa i livet. För vissa är det så men om man själv inte känner det är det inget konstigt, säger Josefin Gustafsson Andersson på Studentprästerna.
Studieverkstaden, som finns både i Genetikhuset på Sölvegatan och på Campus Helsingborg, erbjuder hjälp för den som vill förbättra sin studieteknik. Dessutom erbjuds skrivhandledning för den som vill förbättra sig på att skriva akademiska texter samt handledning inför muntliga uppgifter för den som vill bli bättre på att redovisa inför grupp.
– Studenterna som kommer till oss gör det för att de känt att deras tidigare strategi för inlärning och studier inte fungerar. Man vill helt enkelt ha bättre strategier för att läsa kurslitteratur och skriva akademiska texter, säger Eva Anderson på Studieverkstaden.
Hitta och planera din tid – Vissa är morgonmänniskor och andra är nattmänniskor. Är du till exempel morgonmänniska och föreläsningen börjar 10, sätt dig ett par timmar på morgonen så kan du frigöra stora delar av eftermiddag/kväll för annat. Framför allt om du är novisch och har sociala aktiviteter under kvällen!
Även om det är lugnt på schemat, så gör det till en vana att plugga varje dag. Då blir det lättare med motivationen när det faktiskt är tungt. Gör att-göra-listor! Kan göras både för den enskilda dagen eller för hela veckan.
Hitta din studiemiljö — Vissa älskar att sitta bland människor, höra sorlet och kunna småsnacka om plugget och livet i övrigt. Andra föredrar en mer tyst miljö. Tyst läsesal finns bland annat på Universitetsbiblioteket. Det viktiga är att man hittar vad som passar en själv och kan säga nej till vänner om surr-plugget inte fungerar för just dig.
Ta pauser -— Studier visar att hjärnan faktiskt behöver pausa för att kunna ta till sig information på ett vettigt sätt. Därför kan det vara bra att sätta upp en studieperiod på förslagsvis 40 minuter för att sedan göra något helt annat i 10. Detta kan göra att du orkar studera under en längre period än vad du annars hade klarat av.
Några röster om studenthälsa och studietips:
Studenthälsan, Ulrika Linse Strömland: Försök skapa ett sammanhang så fort som möjligt. Hitta någon att plugga med, fika med och så vidare. Försök etablera bra rutiner avseende sömn, mat och sociala aktiviteter. Försök tänka på studier som ett jobb och skilj på det och fritid.
Studieverkstaden, Eva Anderson: Testa Pomodoro-tekniken! Den går ut på att dela in sitt pluggande i fyra segment om 25 minuter med fem minuters paus mellan varje pass. Detta upprepas så många gånger du orkar och vill, med en längre paus mitt i. Stunderna med paus kan fyllas med en kopp kaffe, frisk luft eller något annat som får en att vila hjärnan.
Studievägledare, Katarina Larsdotter Wendel: Studenterna ska läsa för att det är kul och känns givande. Tänk efter om du läser det som just du vill läsa och inte vad du tror att man bör göra. Gå på studiestugor där hjälp finns att få från studenter som ofta har varit
i din egen situation.
