Utlandsbosatta studielåntagare som undviker att återbetala sina studielån beräknas kosta svenska skattebetalare 2,4 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2018 storsatsar regeringen på att återkräva dessa pengar.
Av de cirka 61000 utlandsbosatta svenskar med studielån hos CSN så utnyttjar drygt 16 procent Sveriges generösa studiemedelssystem. Dessa personer utgörs av dem som antingen inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.
Mot denna bakgrund vill nu regeringen tillföra 14,6 miljoner kronor till CSN under 2018 för att öka återbetalningsgraden.
– Denna satsning handlar om att nå de utlandssvenskar som undanhåller att betala tillbaka sina studieskulder, säger Helena Paues, pressekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Med tanke på CSN:s förvaltningsbudget på 800 miljoner är satsningen betydande.
– Med hjälp av dessa medel har CSN större möjligheter att till exempel leta reda på adress- och kontaktuppgifter till låntagare i utlandet och med rättsliga åtgärder i utlandet få personer att betala tillbaka på sina skulder, säger Anna Ekström.
På CSN välkomnar man tillskottet och betonar att kravarbete i utlandet länge varit högt prioriterat.
– Detta är ett stort och välkommet tillskott som kommer göra det lättare att vidta fler åtgärder som ger effekt, säger Klas Elfving, pressekreterare vid CSN.
Trots att majoriteten av CSN:s 90 medarbetare på inbetalningsavdelning redan arbetar med kravarbete i utlandet ger nu alltså regeringen myndigheten ett extra anslag för just detta.
– Vi driver flera rättsprocesser i dag i utlandet för att få fler att betala tillbaka på studielånen. Vi jobbar även aktivt med att hitta adresser till betalningsskyldiga personer. Det och flera andra åtgärder har gett effekt och vi har sett att betalningsgraden höjts, säger Klas Elfving.
Även om Klas Elfving inte vill svara på vad dessa pengar exakt kommer att användas till berättar han att CSN kommer arbeta mycket med att upprätthålla kontakten med studerande efter att de avslutat sina studier.
– Vi måste bli bättre på att få tag i kontaktuppgifter till låntagare som bor eller flyttar utomlands. Eftersom svenskarna i allmänhet blir alltmer internationellt rörliga måste vi hitta smarta sätt att hålla kontakten med våra låntagare, säger Klas Elfving.
Problemet med utlandsbosatta låntagare har funnits under en längre period och har blivit större i takt med att globaliseringen tilltagit. Klas vill därför framhålla vikten av att öka återbetalningsgraden bland utlandsbosatta.
– CSN:s ambition är att alla ska betala tillbaka på studielånen. Det är avgörande för att bibehålla trovärdigheten i vårt generösa studiestödssystem, säger Klas Elfving.
