Studentkrönikör Jacob Anderson reflekterar över sin egen ironi och sårbarhet i veckans krönika.
Det är kul med ironi. Jag skrattar åt andra som är ironiska. Jag tycker själv att jag är rolig när jag ironiserar. Ända sedan jag kom på att jag kan få folk att skratta har det i varje given situation varit enklare att driva med ett ämne än att formulera min egen åsikt. För att inte behöva riskera att tycka fel i en fråga har jag skyddat mig bakom citattecken. Som om jag klätt mina åsikter med kaninöron som gör åsikterna enklare att skratta åt. För den som är osäker är det enklare att sitta ner och skratta än att stå upp och vara ärlig.
Genom att inte vara ärlig har jag tagit en del beslut som jag har ångrat. Jag har ansatts av tvivel och fått allt svårare att känna starkt för frågor jag vill engagera mig i. Men det har aldrig känts jobbigt i stunden. Det är enklare att skämta om sverigedemokrater än att göra någonting för flyktingar. Det är enklare att skämta om Trump än att engagera sig mot sexuella trakasserier.
I senaste avsnittet av Skavlan var både Patti Smith och Seth Meyers med som gäster. Den ena var sårbar och den andra var ironisk. Patti Smith pratade om kärlekens kraft, om att göra bort sig och att våga vara den man vill. Det som hela tiden har varit hennes signum. Hon har föredragit att ta en varmkorv efter spelningar framför vilda efterfester. Hon har trott på Jesus i rum fyllda av satanister.
Seth Meyers skämtade om Trump med sitt Colgate-leende. Jag skrattade åt en del av det han sa. Han kändes som en smart person, lagom cynisk. En sådan person man inte riktigt minns vad han sa men man minns det som någonting som lät smart.
Samtidigt borde det vara så enkelt att skämta om Patti Smith. Hon tappade bort sig i texten på Nobelfesten när hon skulle sjunga ”A hard rain is gonna fall”. Hon är religiös i en tid av ateism och säger sig inte förstå ironi. Hon är sårbar medan andra som jag och Seth Meyers är ironiska.
För ungefär en vecka sedan dök kampanjen #metoo upp i sociala medier. I kampanjen har kraften av just sårbarhet visats på ett kraftfullare sätt än jag någonsin skulle kunna förmedla i text. Miljontals kvinnor står tillsammans och uppmärksammar sexuella övergrepp och trakasserier och det har gjorts med styrkan av en orkan.
Här mer än i något annat exempel framkommer det så tydligt att sårbar inte alls betyder svag. Att visa sig sårbar är tydligt det modigaste valet. Facebook som annars brukar vara fyllt av memes och skämtsamma tagningar har under den senaste veckan varit nästan helt genuint. Bakom alla statusar blottas en enorm spricka i vårt samhälle och en stor sorg. Nästa steg blir att förhålla sig till detta. Utan att vara ironisk. Som Patti Smith skulle gjort det.
