Vad som började som kritik mot en ändrad litteraturlista har blossat liv i en debatt kring akademisk frihet och könskvotering inom kurslitteratur på svenska universitet. Lundagård begav sig i veckan till Eden där statsvetenskapliga institutionen ligger för att höra hur studenter resonerar kring debatten och könskvotering inom kurslitteratur.
Måndag vid lunchtid. En grupp studenter sitter precis utanför Edens matsal i ett par soffor.
– Det är märkligt att ha ett krav på 40 procent oavsett vilket ämne det handlar om. Det beror ju på ämnet, säger Johan Björk, statsvetenskapsstudent.
– Egentligen är det konstigt att debatten har övergått till att handla helt om könskvotering. Problemet för studenterna som läste den omskrivna kursen var att litteraturlistan ändrades, säger en annan student som önskar vara anonym.
I en annan del av byggnaden sitter Elfva Barrio och Anton Juggas. De läser freds- och konfliktvetenskap respektive statsvetenskap. De berättar att de precis pratat om just det ämnet och tycker det är intressant att diskutera.
– Kvoteringen är framförallt viktig när det gäller nutida litteratur, då vi ännu i dag automatiskt värderar en mans forskning högre än en kvinnas, säger Elfva Barrio.
– När det gäller diskussionen kring historisk forskning anser jag att det är ganska klurigt: vi vill förstå hur samhället har påverkats av exempelvis historiska tänkare, som för det mesta är män. Men det finns kvinnliga historiska tänkare, som ger ett annat perspektiv, vilket alltid är viktigt att ta med, fortsätter Elfva Barrio.
Närmare utgången sitter genusvetenskapsstudenten Emma Ehrenberg och pratar med en klasskompis.
–Jag tycker att kvotering i grunden är bra. Om inte samhället kommer dit kan kvotering hjälpa till på vägen, säger Emma Ehrenberg.
