Nybörjarstudenter vid Humanistiska och teologiska fakulteterna (HT-fakulteterna) uppfyller inte grundläggande svenskakrav, enligt en ny pilotundersökning. Problematiskt att dra för stora slutsatser menar fakultetens prodekan.
Enligt en pilotundersökning gjord på Lunds universitet, har var femte nybörjarstudent så pass stora brister i sina skrivförmågor att de inte kan tas hand om inom ramen för utbildningarna.
I en debattartikel som publicerades i oktober i Svenska Dagbladet skriver forskarna Gunlög Josefsson och Sara Santesson att det behövs ett särskilt stöd till de studenter som inte klarar kraven.
Inför studien ombads deltagarna att uppge om de har ett annat modersmål än svenska samt hur många terminer de har läst innan. Forskarna hävdar att en del av de studenter som inte har svenska som modersmål kan
i vissa fall behöva en grundläggande kurs i svenska.
– Det finns flera grupper av nybörjarstudenter som har problem med svenskan på universitetet. Men däremot är det inte konstigt att de studenter som inte har svenska som modersmål behöver kämpa extra för att leva upp till de krav som finns, säger Gunlög Josefsson, professor i svenska.
Enligt Gunlög Josefsson kan det finnas flera orsaker till varför studenter som inte uppfyller grundläggande krav i svenska kommer in på universitetet.
– Det kan dels bero på betygsinflation, nämligen att lärare godkänner elever på gymnasiet som egentligen inte uppfyller kraven. Även vissa studenter från Komvux har inte tillräckliga kunskaper i svenska. Systemet pressar ut folk vilket skapar en problematisk situation, säger Gunlög Josefsson.
Enligt Oskar Hansson, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS), är det problematiskt att en undersökning gjord på 100 studenter ligger till grund för slutsatser som dras för en hel fakultet.
– Undersökningen behöver förbättras och studenter borde vara delaktiga i processen kring hur den utformas, säger Oskar Hansson.
Sanimir Resic, prodekan vid HT-fakulteterna, håller med om att det är viktigt att inte dra för höga växlar utifrån pilotundersökningen, men medger att det finns problem. Dels har regeringens ambitioner om breddat deltagande i utbildningarna inte följts upp med tillräckliga resurser.
– Vi har 400 000 studenter på universiteten i dag, vilket är en enorm ökning på bara några år. Det är naturligt att inte alla kan skriva perfekt svenska, säger Sanimir Resic.
Inte heller Sanimir Resic tycker att det är konstigt att studenter som inte har svenska som modersmål får problem. Enligt honom behövs det först och främst mer resurser för att det ska lösas.
– Trots att många lärare är väldigt måna om att deras studenter ska klara utbildningen så är det svårt när det saknas pengar. Problemen kan lösas, jag har sett nyanlända som på två år lär sig tillräckligt god svenska för att kunna studera på universitetet, säger Sanimir Resic.
Frågan om studenters kunskaper i svenska har varit aktuell under en längre tid och har debatterats flitigt under senare år. Bland annat skrevs en artikel i Språktidningen som hävdar att problemen inte är så stora som det ges sken av.
Gunlög Josefsson anser inte att det var problematiskt att publicera debattartikeln, trots att frågan kan upplevas som känslig.
– Vi måste våga peka ut problemen som existerar för att kunna hjälpa studenterna. Tyvärr är vi i en situation nu där vissa studenter inte klarar kraven och riskerar att underkännas på sina utbildningar, säger Gunlög Josefsson.
En större undersökning planeras i framtiden. Fler fakulteter och informanter ska inkluderas. De områden som pekades ut som problematiska i pilotundersökningen kommer ligga till grund för den.
