Finns det skillnader i hur svenskar och italienare gestikulerar? Två forskare vid Lunds universitet ville få fram empirisk fakta på ämnet. Det födde ett forskningsprojekt om gester och multi-modal kommunikation vid Språk- och litteraturcentrum i Lund.
– Det sägs att italienare gestikulerar mycket och att nordiska personer inte rör sig så mycket när de talar. Dessa stereotypiska föreställningar hade inte någon empirisk grund tidigare, säger Maria Graziano, forskare i lingvistik vid Lunds universitet. Tillsammans med Marianne Gullberg, även hon forskare inom lingvistik och allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, bedriver hon forskningsprojektet som beräknas vara klart i december.
Maria Graziano kommer ursprungligen från Neapel och fick upp intresset för gester år 1999 under ett föredrag av forskaren Adam Kendon, grundare av geststudier, och som kom att bli Maria Grazianos handledare under hennes tid som masterstudent.
I den aktuella studien framträder en skillnad i hur man framför information kroppsligt. En testgrupp om tolv svenskar och tolv italienare fick i uppgift att återberätta handlingsförloppet i en Pingu-film.
– Det finns två kategorier när man talar om gester: de referentiella och de pragmatiska. De referentiella visar vilken form eller storlek någonting har eller vilken riktning de rör sig. Pragmatiska gester används för att strukturera och kommentera samtalet, säger Maria Graziano.
Det visar sig att italienare använder fler gester, men hon vill poängtera att skillnaderna framförallt handlar om vilka typer av gester man använder. En annan skillnad i vår kommunikation är så kallade emblemgester. Ett exempel på en svensk emblemgest är att vi håller tummarna när vi hoppas på det bästa för någon, en gest som italienare inte omedelbart förstår. Italienare har en väldigt stor variation emblemgester. Ett exempel är den gest när fingertopparna hålls samman, den så kallade mano a borsa (fingerbörsen).
– Betydelsen av den gesten är mer specifik än vad svenskar tenderar tro. Den betyder ungefär ”vad vill du/vad sker” och är alltså en fråga och inte en slumpmässig rörelse, även om den kan ha olika betydelser beroende på kontext, säger hon.
Maria Graziano tillägger att även om studien visar att italienare gestikulerar mer än svenskar, är det inte bevisat varför det är så. Hon siktar på att fördjupa kunskaperna i detta ämne i framtida studier.
