Det är snart två månader sedan metoo-kampanjens globala genomslag. I detta nummer räcker Lundagård megafonen till studenter som valt att ansluta sig till denna världsomspännande rörelse som precis blivit varm i kläderna.
Det har varit en talande höst. Först i Hollywood. Sedan spred det sig som en löpeld i resten av världen. En löpeld av röster som inte längre tänker vara tysta. I grupp efter grupp bröts tystnaden. Jurister, psykologer, arkeologer, såväl som prostituerade, anställda inom byggbranschen och akademiker. För att nämna ett fåtal. Fler upprop är på väg och många undrar vad detta kommer att mynna ut i. Kommer rörelsen dö ut när hashtagsen har lagt sig, eller kommer hösten lämna tystnadskulturen kring övergrepp bruten?
Oavsett vad, har metoo tjänat sitt syfte i att visa hur utbrett problemet är. Det har visat oss att övergrepp och trakasserier kan ske var som helst, drabba vem som helst och begås av vem som helst. En besvärande tanke för mänskligheten, som föredrar att se på världen och våra medmänniskor i svart och vitt, snarare än i gråskal som Metoo och de efterföljande uppropen har visat oss.
Övergrepp kan ske mitt på dansgolvet under en bal. Det kan ske på efterfesten i din nationskorridor. Båda är exempel från Simon Appelqvists reportage om övergrepp bland studenter vid Lunds universitet som du kan läsa på sida 16-19. Närmare 3000 lundastudenter har svarat på enkäten. Av dem svarade närmare hälften av kvinnorna, och 36 procent av samtliga svarande, att de blivit utsatta för trakasserier och övergrepp.
Metoo-rörelsen har inte bara blottlagt hur vanligt förekommande problemet är genom att spränga våra föreställningar vem som drabbas. Om än ännu sorgligare, visar den även på det stora mörkertalet mellan övergrepp och trakasserier som begås och de som anmäls. Så väl i samhället i stort som i Lunds student- och universitetsliv.
Det är ett problem som även rektor Torbjörn von Schantz nu har uppmärksammat. Bland annat har en arbetsgrupp satts ihop för att undersöka hur man kan få fler att anmäla trakasserier. En tystnadskultur bryts inte över en natt, eller ens en höst. Men för att få till en förändring, måste först problemet formuleras.
Till sist har rösterna talat. Rösterna vi behövde höra för att inse vidden av problemet.
