I väntan på domen

- in Reportage

Tiden i ovisshet är lång för de studenter som anmäls för fusk, och riskerar att bli längre i takt med att anmälningarna blir allt fler. Lundagård har grävt djupare i universitetets eget rättsmaskineri. 

Första dagen klockan 14.10

Tio minuter efter utsatt tid kommer en juridikstudent in i tentasalen. Hon sätter sig på en ledig plats, lägger en kursbok på golvet och sträcker upp sin hand för att påkalla uppmärksamhet från en av tentavakterna. I samband med anmälan om misstänkt fusk som upprättas två veckor senare, förklarar studenten att hon var osäker på om boken var tillåten på tentan eller inte. Hon ville därför dubbelkolla det med vakten.

Antalet anmälningar om misstänkt fusk vid Lunds universitet (LU) har ökat markant de senaste åren. Från att ha legat på ett tjugotal anmälningar per år fram till de första åren av 2000-talet, har antalet nu passerat hundrastrecket.

Men ökningen är inte unik för LU. Enligt statistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nästan fördubblades antalet disciplinärenden som rörde misstänkt fusk på tio år. Från 424 ärenden på de svenska lärosätena 2005, till 828 år 2015.

Varför anmälningarna ökar kan Hanna Stam, jurist på universitetets juridiska avdelning, inte svara på. Men hon ser användningen av plagiatkontrollen Urkund som ett tänkbart skäl.

– Den typen av verktyg gör det lättare att upptäcka fusk. Men det är bara min gissning att det påverkar antalet anmälningar. Att det skulle vara att studenterna fuskar mer nu än förr, tror jag i alla fall inte. Viktigt att komma ihåg är också att hundra anmälningar låter mycket, men sett till hela studentpopulationen är det inte en stor andel procentuellt sett, säger hon.

Vanligaste fusket som anmäls är plagiat i inlämningsuppgifter, hemtentor och uppsatser. Ofta handlar det om plagiat av kurslitteratur och inte sällan är det via Urkund misstankarna om fusk har uppstått.

– Plagiat är helt klart vanligast. Om vi ser på förra året gällde 75 av ärendena plagiat och otillåtet samarbete. Det är omkring 70 procent av det totala antalet anmälningar det året, och så ser det ut nästan varje år. Sedan är även mobiltelefoner på salstentor en vanlig orsak till anmälan, säger Hanna Stam.

Det är högskoleförordningen som reglerar hur disciplinförseelser som fusk ska hanteras. Enligt den ska grundade misstankar om disciplinförseelser skyndsamt anmälas till rektor, som sedan ska låta utreda ärendet.

Vid LU, och de flesta andra svenska universitet, betyder det i praktiken att universitetets jurister gör det på uppdrag av rektor.

Första dagen klockan 15.00 

Under juridiktentan får den försenade studenten höra att hon ska invänta en annan tentavakt för att få svar angående om boken på golvet är tillåten eller inte.

En timme hinner gå innan tentavakterna börjar röra sig genom salen för att kontrollera materialen studenterna har med sig. Fem av studenterna i salen fastnar i kontrollen. De har med sig vad som i anmälningarna som sedan upprättas kallas “otillåten litteratur”. Studenterna har med andra ord med sig böcker som tidigare meddelats inte är tillåtna att ha med sig på tentan. En av dem är studenten som anlänt tio minuter försent.

Under de kommande månaderna kommer deras ärenden hos universitetets juridiska avdelning att lämna efter sig hundratals sidor bestående av bland annat bevisning och yttranden från både studenterna och anmälarna.

Siffrorna avser år 2017 och visar antal studenter och typ av fusk de misstänkts för.
Källa: statistik från juridiska avdelningen. Grafik: Caroline Roos Bergman

– Vem vill vara en fuskare?

Den retoriska frågan kommer från Carina Yourstone. Hon har arbetat som psykiatrisjuksköterska och kurator på Studenthälsan i 23 år. Under åren har hon stöttat flera studenter som blivit anmälda för fusk, både genom samtal och genom att vara med som stöd vid mötet med disciplinnämnden.

Sittandes i en av de två röda fåtöljerna som åtskiljs av ett litet bord med näsdukar på, upprepar hon frågan och utvecklar sedan resonemanget.

– Det är skambelagt. Du kan ju själv tänka dig oron över hur det ska bli – vad ska ”alla andra” tycka?  Sedan riskerar man att behöva stå inför en slags domstol med rektorn, studentrepresentanter och jurister, säger Carina Yourstone och pekar med ena handen mot rummets tak.

Ett par våningar upp i samma hus sitter Hanna Stam och hennes kollegor på universitetets juridiska avdelning. Förra året tog avdelningen emot 105 anmälningar om misstänkt fusk.

– Efter att en anmälan lämnats in från en institution går vi igenom den och ser över vilken mer information som behövs. Är det misstänkt plagiat kan det till exempel vara att vi begär in den anmälda studentens uppsats. Är det en salstenta kan det vara så att vi vill höra tentavakterna, berättar Hanna Stam.

Sjuttonde dagen

Några dagar innan midsommarafton kontaktas de fem studenterna av två amanuenser, tjänstemän, vid Juridiska fakulteten. En och en meddelas de om anmälningarna som är igång att upprättas på juridiska avdelningen. I samband med detta ombeds de komma med eventuella yttranden inom två veckor.
I yttrandena som sedan kommer in från studenterna ges likartade förklaringar till varför de hade med sig de otillåtna böckerna till tentan: de hade helt enkelt missat att man inte fick ha med dem. En förklarar det med stress, en annan med att boken varit tillåten vid tidigare tentor.

Källa: statistik från juridiska avdelningen. Grafik: Caroline Roos Bergman.

Förra året blev totalt 109 LU-studenters ärenden hanterade av rektor eller disciplinnämnden. Studenterna blev i samband med detta kontaktade av Hanna Stam och hennes kollegor om misstankarna mot dem.

– Ofta ger vi dem cirka två veckor på sig att komma med sitt yttrande. De får begära mer tid. Men det är bra för alla inblandade, och framförallt studenten, att det går så fort som möjligt, säger Hanna Stam.

För rådgivning och stöd genom processen hänvisas anmälda studenter inte bara till Studenthälsan, utan även till studentombudet vid Lunds universitets studentkårer.

På tredje våningen i AF-borgen har Anders Törnkvist sitt kontor. I rollen som studentombud tar han årligen emot cirka 20 studenter som misstänks för fusk.

– Det jag huvudsakligen kan göra för dem är att informera dem om hur processen går till. Jag kan även handleda dem när de ska formulera sina yttranden i ärendet. Det händer även att jag är med som stödperson om ärendet hamnar hos disciplinnämnden. De gånger studenter vill överklaga nämndens beslut till förvaltningsrätten i Malmö, kan jag även där hjälpa till genom att berätta hur man går tillväga, berättar han.

Genom att gå igenom anmälningar från de senaste tre åren har Anders Törnkvist nyligen tagit fram statistik över hur lång tid det i genomsnitt går från att en anmälan om misstänkt fusk upprättas till dess att det finns ett färdigt protokoll från disciplinnämnden.

– Den främsta anledningen till att jag ville ta fram statistiken var att många anmälda studenter tycker att det är en väldigt lång och jobbig period. Då ville jag se hur lång den faktiskt är, säger han.

Svaret är enligt Anders Törnkvists beräkningar att det i genomsnitt tar tre månader för ett ärende att behandlas i disciplinnämnden.

– Det finns självklart extremer åt båda håll. Det ärende som tog kortast tid under perioden jag kollat på tog 23 dagar. Det längsta tog 162 dagar. Då har jag räknat bort de ärenden som legat över sommaren, då disciplinnämnden har uppehåll, berättar han.

Anders Törnkvist ser flera faktorer som gör att processen ibland drar ut på tiden.

– Det händer att den som anmäler lämnar in en ofullständig anmälan som då måste kompletteras. Något som också förlänger tiden är när den anmälda studenten inte går att få tag på. Att disciplinnämnden inte sammanträder tillräckligt ofta för att hinna med alla anmälningar som kommer in fördröjer också processen. Självklart behövs det viss tid för att utreda ärendena, men som studentombud känner jag med studenterna. Oavsett om personen har fuskat eller inte, är det väldigt lång tid att behöva gå och oroa sig för hur det ska bli.

På universitetets juridiska avdelning har man inget uttalat mål om hur lång tid det ska ta att hantera ärendena, mer än att det ska gå ”så snabbt som möjligt”. Processen från att anmälan upprättas från institutionens sida angående misstänkt fusk, till att ärendet avslutas, kan enligt Hanna Stams erfarenhet ta allt från två månader till ett halvår.

– Det är så klart inte bra för studenterna om det tar lång tid. Men det är så här det ser ut – det är en resursfråga. Vi kan bara göra det vi hinner med tiden som finns. Samtidigt får vi in fler och fler ärenden. Vi har haft många ärenden 2017 och nämnden ses endast ett begränsat antal gånger per år, vilket gör att ärenden ”spiller över” från ett år till ett annat, säger hon.

På juridiska avdelningen finns det fortfarande 36 ärenden kvar från förra året som ännu inte tagits upp i disciplinnämnden. Under våren 2018 har nämnden sex sammanträden inbokade. Varje sammanträde är tre timmar långt och vanligtvis hinner man med fyra till sex ärenden, vilket betyder att samtliga av disciplinnämndens inplanerade möten under våren lär gå åt till att hantera ärenden från 2017, samtidigt som nya ärenden om misstänkt fusk från 2018 hela tiden kommer in.

– Det är något som oroar mig, säger studentombudet Anders Törnkvist.

Hans farhåga är att väntetiden för anmälda studenter kommer att öka ytterligare under vårterminen.

– Det är något som jag definitivt kommer att hålla koll på. Som studentombud driver jag inte utbildningspolitiska frågor, men jag kan uppmärksamma problemet, säger han.

Torbjörn von Schantz är i egenskap av rektor ordförande för disciplinnämnden. Han menar att tidsaspekten är något som universitetet behöver jobba med.

– Om det finns någon brist i processen, så är det att det är så lång tid mellan händelsen och att det tas upp i nämnden. I övrigt tycker jag att det fungerar bra. Våra jurister gör ett jättebra jobb och vi har dessutom extremt kunniga och pålästa ledamöter i nämnden. Studentrepresentanterna blir jag också alltid väldigt imponerad av.

Illustration: Caroline Roos Bergman

För att komma tillrätta med problemet, vill han kväva det i sin linda.

– Färre försök till fusk hade skyndat på processen. Jag är förbluffad över att trots att man vet att vi har väldigt effektiva redskap för att upptäcka fusk, fortsätter det att öka. Vi får ta och diskutera det längre fram, men det bästa sättet att göra processen snabbare är att se till att det är färre studenter som försöker ta ut svängarna med fusk, säger Torbjörn von Schantz.

Skulle ett alternativ för att korta tiden för processen vara att ha fler sammanträden med nämnden, eller att ge fler resurser till juridiska avdelningen? 

– Det är klart att det är ett alternativ och vi har ökat antalet sammanträden under min tid som rektor [Torbjörn von Schantz har varit rektor sedan 2015, reds. anm.]. Men jag vill betona hur viktigt det är att alla studenter känner till reglerna. I de här ärendena kan man alltid visa att studenterna har fått information om reglerna kring plagiat och att man inte får ha ens en avstängd telefon i fickan på tentan, säger Torbjörn von Schantz. 

Om inte tillräcklig bevisning finns mot den anmälda studenten, kan rektorn antingen avskriva ärendet eller lämna det utan vidare åtgärd. Torbjörn von Schantz kan även besluta om att tilldela en student en varning. De flesta ärenden tas dock upp för hantering i disciplinnämnden. Där står studenterna inför tre utfall: en varning, avstängning eller ett friande, beroende på vad nämnden beslutar. Nämnden kan även fatta beslutet att bordlägga ärendet, om de anser att tillräckligt med information för att fatta ett beslut saknas.

– Blir studenten avstängd meddelas prefekten på de institutioner där studenten är registrerad på kurser, en spärr läggs in i Ladok, CSN meddelas och så även Live@Lund, berättar Hanna Stam på universitetets juridiska avdelning.

Enligt högskoleförordningen får en student som längst dömas till sex månader sammanlagd avstängning. På LU är praxis sex veckor, men avstängningstiden kan variera beroende på bland annat hur många högskolepoäng fusket omfattar och huruvida studenten fuskat tidigare eller inte. Under avstängningstiden har studenten varken rätt till studiemedel från CSN eller att delta i undervisningen.

Dag 116

En av de anmälda studenterna mejlar universitets jurister och undrar vad som händer med ärendet. Studenten skriver att hon har förståelse för att det tar tid att utreda, men att hon mått dåligt sedan beskedet om anmälan mot henne.

I svaret hon får förklaras det att anledningen till att det tar tid är att det har varit sommar, under vilken nämnden inte har några sammanträden. Eftersom ärendena tas upp i nämnden i ordningen de inkommit, kommer det dröja ytterligare en eller två månader innan studentens fall tas upp.

Enligt Anders Törnkvist är processen i sig kanske det värsta studenterna han möter står inför.

– Det är en oerhört jobbig period för dem, med mycket oro och osäkerhet. Att bli anmäld får många att tvivla på sin egen förmåga.

Han får ofta frågor från de anmälda studenterna om vad som kommer att hända, hur det till exempel kommer att bli med CSN. En del undrar även om det är lönt att fortsätta studera under processen.

– Men jag rekommenderar att man fortsätter studera som vanligt fram till beslutet. Liksom rektor Torbjörn von Schantz och Hanna Stam på juridiska avdelningen, ser Anders Törnkvist vikten av att processen går snabbare.

– Men att säga hur det rent konkret skulle gå till är svårt att säga. Tätare sammanträden hos disciplinnämnden, så att fler ärenden hinner avhandlas, är ett alternativ.

De senaste månaderna har han försökt hjälpa Lundagård att komma i kontakt med anmälda studenter som kan berätta hur det är att bli misstänkt för fusk av universitetet. Men ingen har velat ställa upp.

– Många tycker att det är pinsamt och är rädda för att deras kursare ska få reda på att de är anmälda. Det, och att många mår väldigt dåligt, tror jag är bidragande orsaker till att de inte vill ställa upp och berätta om det, säger han.

Carina Yourstone på Studenthälsan menar att det är viktigt för den som blivit anmäld att prata om det.

– Man kan komma hit till oss på ett första samtal. Vi har sekretess och det kan vara skönt att prata förutsättningslöst med någon som inte känner en. Studenten kan också ta kontakt med studentombudet eller någon den känner sig trygg med. Det viktiga är att ha någon att prata med, att gråta med, att svära med. Att få dela sina tankar och känslor och få perspektiv på tillvaron – att man inte håller på att gå under, även om det känns så, säger hon.

För den som till sist fälls lyfter Carina Yourstone möjligheten att studera vidare på egen hand, för att komma ifatt om man ligger efter och förbereda sig för kommande kurser.

– Och så måste man ju lära sig vad som är tillåtet och inte tillåtet vid akademiska studier, tillägger hon.

Förutom att prata, trycker Carina Yourstone på vikten av att fortsätta sitt liv, trots beskedet om anmälan.

– Fortsätt att leva som vanligt. Med all respekt för att det är jättejobbigt. Här är mitt mantra: ”Är du inte dömd, är du fri.”

Dag 136

Mer än fyra månader efter tentan i juridik tas misstankarna mot de fem studenterna upp i disciplinnämnden. På plats finns bland andra nämndens ordförande rektor Torbjörn von Schantz, en av amanuenserna från Juridiska fakulteten, en stödperson till en av de anmälda studenterna , två studentrepresentanter samt Hanna Stam och en av hennes juristkollegor. Tre av studenterna är på plats på disciplinnämndens sammanträde. En är med via telefon och den sista är frånvarande när nämnden fattar sitt beslut.

Tre av dem stängs av från universitetet i tre veckor vardera. Två av dem frias. En av dem är studenten som kom försent till tentan. Nämnden konstaterar att anmälan mot henne grundar sig i ett visst slarv från hennes egen sida, men att de godtar förklaringen om att hon lagt boken på golvet för att invänta godkännande från en av tentavakterna. Fyra och en halv månad efter tentan frias hon därför från misstankarna om fusk.

Diagramen visar antal studenter och avser ärenden om misstänkt fusk som hamnat i disciplinnämnden under 2017. Källa: statistik från juridiska avdelningen. Grafik: Caroline Roos Bergman.