Förra helgen skrevs högskoleprovet av tiotusentals. Lunds universitet är den näst största arrangören av provet i landet. Tidigare ansvarig för provet vid universitetet menar att Universitets- och högskolerådet inte har agerat så snabbt som man bör och föreslår att provet pausas för att få bukt med fusket.
Lunds universitet är Sveriges näst största anordnare av högskoleprovet. I lördags ansvarade universitetet för 9300 provdeltagare som skrev provet på 21 provställen på åtta orter, däribland Lund, Malmö och Helsingborg.
Under lördagen skedde ett stort tillslag på flera orter runtom i landet mot den liga som man misstänker ska ha tjänat över tio miljoner på att sälja de rätta svaren till högskoleprovet. Under tillslaget ska 70 misstänkta fuskare ha varit anslutna till fuskligans nätverk. I Malmö slog polisen till mot en provlokal och ertappade två provdeltagare med hörselsnäcka.
– Vi får egentligen inte kroppsvisitera provdeltagare men i detta fallet hade polisen öppnat en utredning, säger Jan Lundquist, tidigare högskoleprovsansvarig vid Lunds universitet.
Han har under sina 20 år som ansvarig för högskoleprovet vid Lunds universitet engagerat sig i att arbeta mot fusket. Enligt honom är det ett problem att samma prov ges i pappersversion över hela landet samtidigt. Det i kombination med att man inte får kroppsvisitera provskrivarna eller störa ut mobilkommunikation gör det svårt att komma till bukt med problemet.
– Tekniken har sprungit förbi oss. Att provet trycks på papper och levereras i förväg innebär stora risker. Det räcker med att en låda kommer fel, att en provledare läcker eller att en av de skrivande fotar av och lägger ut, säger Jan Lundquist.
Enligt honom har man som arrangör inte redskap för att hantera det sofistikerade fusket som pågår och i slutändan är det Universitets- och högskolerådet (UHR) som står som ansvarig för att faktiskt stryka resultat från provdeltagare. Det bästa arrangörerna kan göra är att hålla ögonen öppna och vara observanta.
– I höstas tog vi fast en fuskare i Lund vars resultat UHR sedan strök. Det var genom anonyma tips, strategiskt arbete samt att individen betedde sig underligt under provtillfället, säger Jan Lundquist.
Karin Röding, nytillträdd generaldirektör på UHR, menar att man redan gjort förändringar av högskoleprovet som försvårar för fuskarna. Bland annat gör man en teknisk analys av provsvaren av de som fått högt resultat samt att man jobbar tillsammans med arrangörer för att utbilda den personal som jobbar under provdagen.
– År 2016 införde vi även så kallade varianter. Det är samma prov men frågorna är omkastade. Det gör det svårare om någon sitter i en sambandscentral och ska skicka ut rätt svar till många, säger Karin Röding.
Men fuskarna verkar ju ha lyckats med detta trots varianter?
– Ja, men det blir mer komplicerat. Sedan får vi ju invänta resultatet för att se hur det gick denna provomgången.
Något som Karin Röding tror har verkat avskräckande är att det nu är straffbart att fuska och att det kan leda till en fällande dom och att man utöver det inte får skriva provet igen på två år.
Det räcker med att en låda kommer fel, att en provledare läcker eller att en av de skrivande fotar av och lägger ut
Jan Lundquist är kritisk till hur UHR hittills har agerat för att hindra fusket och menar att varianter inte löser problemet.
– Myndigheten har inte agerat tillräckligt snabbt och som man bör. Vi (Lunds universitet reds. anm.) är arrangörer under provdagen och ansvarar för den personal vi anställer och att genomföra provet efter deras riktlinjer. Men hur provkonstruktionen är och hur frågorna är utformade ligger på UHR, säger Jan Lundquist och fortsätter:
– Vissa provutvecklare har suttit i mer än 20 år och då är man mindre mogen för förändring. Jag har själv suttit som högskoleprovsansvarig vid Lunds universitet i 20 år men avsäger mig nu det här uppdraget.
Avsäger du detta uppdraget för att det inte skett förändring?
– Beslutet är en sammanvägd bedömning på grund av arbetsbelastning, provkonstruktion, fuskligor och att vi inte har redskap att hantera fusket.
Jan Lundquist hade önskat att man pausar provet i en till två omgångar för att komma till bukt med problemen samt att ha olika prov.
Om det är aktuellt att pausa högskoleprovet för att komma åt fusket kan Karin Röding, generaldirektör på UHR, inte svara på.
– Det får du fråga regeringen. Det är de som äger frågan.
Däremot lämnade UHR ett förslag till regeringen förra året om att tips om fusk ska sekretessbeläggas samt att man ska få kroppsvisitera provdeltagare.
– Det är en lång process men detta är något vi diskuterar med regeringen. Digitalisering av provet arbetar UHR redan med. Däremot har vi inte diskuterat att ha helt olika provvarianter runtom i landet, säger Karin Röding.
Digitalisering är något som även Jan Lundquist hoppas kommer att prioriteras.
– Jag önskar att digitalisering av provet hade varit av högsta prioritet, då hade vi inte haft dessa problem, säger Jan Lundquist.