Brunkål, skolkris, handskakning och flyktingkris. Vikande opinionssiffror och bottenplaceringar i förtroendemätningar över svenska partiledare. Gustav Fridolins (MP) år som språkrör och utbildningsminister har inte varit en dans på rosor. Och när han under torsdagseftermiddagen besöker Lund för att gästa Studentafton så regnar det.
Universitetslärare har återkommande larmat om låg nivå gällande studenternas läs- och skrivförmåga. En färsk undersökning från Lunds universitet visar att 20 procent av de nya studenterna på humanistiska och teologiska fakulteterna brister så allvarligt i sina läs- och skrivkunskaper att stödet som finns på universitetet inte räcker till. Det kan tyckas alarmerande men Gustav Fridolin är inte helt enig om den bilden.
– Det råder lite oenighet från forskarhåll kring om det är så eller om det är en attityd att det var bättre förr som kommer till uttryck, säger Gustav Fridolin.
Hur tillståndet än är på universitetet är det kartlagt, menar ministern, att många elever inte får med sig grundläggande läskunskaper från tidig ålder.
– Det är därför regeringen kämpat hårt för att hitta riksdagsmajoritet i den Läsa-räkna-skriva-garanti vi nu lägger fram, säger Gustav Fridolin.
Läsa-skriva-räkna-garantin ska ge mer pengar till kunskapskartläggning, analys och uppföljning av alla elever i förskoleklass. Det är huvudsakligen åtgärder som redan görs men som nu ska dokumenteras hårdare. Lärarförbunden befarar därför att förslaget kommer öka administration och detaljstyrning av lärarna utan att medföra kunskapsmässiga resultat.
När allt sämre kunskapsmässigt förberedda gymnasister möter en högre utbildning med ekonomiska incitament att godkänna studenterna finns det en risk att kvaliteten blir lidande och att studenter med undermåliga kunskaper godkänns. Gustav Fridolin tror ändå inte att så är fallet:
– Nej, det skulle det vara farligt av mig att slå fast eftersom jag då skulle underkänna den granskning av högre utbildning som UKÄ (Universitetskanslersämbetet reds. anm.) gör. Vi har stärkt granskningsförfarandet för UKÄ för att man ska vara trygg med att det ställs likvärdiga krav över landet.
Tio år efter gymnasieexamen visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) att omkring 60 % av gymnasisterna har påbörjat högskolestudier. Behöver verkligen så många plugga på universitet?
– Nej verkligen inte. Dörrarna till universitet får aldrig vara stängda och vad som behövs är en utbildning som ger människor möjlighet att ta makten över sina liv. Yrkesutbildningen i Sverige får inte utesluta någon från högre utbildning såsom den gör idag, man måste kunna komplettera och ändra sin kompetens i en föränderlig bransch. Därför reformerar vi nu yrkesutbildningen, säger Gustav Fridolin.
Behovet av yrkesutbildning har betonats mycket, så mycket att regeringen utsett 2018 till yrkesutbildningens år. Arbetsmarknaden är nämligen i skriande behov av yrken som svetsare, barnskötare, undersköterskor och golvläggare och antalet elever som läser yrkesutbildningar minskat med en tredjedel sedan 2010. För att göra utbildningarna mer attraktiva reformeras de som sagt och förses bland annat med grundläggande högskolebehörighet.
Ett tidspressat schema lämnar fler följdfrågor därhän och tar oss över till nästa område: Högskoleprovet, fusket och missödena med nationella proven.
– Jag tror att högskoleprovet verkligen behövs och det är bra att den framlagda Tillträdespropositionen inte minskar dess betydelse, säger Gustav Fridolin och fortsätter:
– Den tredjedel av antagningen som högskolorna och universiteten själva bestämmer över borde dock utnyttjas bättre.
Mellan 2008 och 2017 har kvinnor utgjort nästan två tredjedelar av de sökande till svenska universitet och högskolor och männen halkar efter. Enligt Tillträdesutredningens utredare Jörgen Tholin har kvinnor, enkelt uttryckt, högre gymnasiebetyg medan män har högre resultat på högskoleprovet. En begränsning av högskoleprovets betydelse i antagningsprocessen skulle därför kunna öka överrepresentationen av kvinnor på universitetet.
– Den sneda könsfördelningen har funnits på universitetet sedan 50-talet men arbetsmarknaden har sedan dess förändrats. Jobb som tidigare inte krävde godkända betyg är i dag mycket ovanliga och det drabbar män särskilt hårt. När arbetsmarknaden förändras måste skolan anpassas därefter, säger ministern och slår ytterligare ett slag för Läsa-skriva-räkna-garantin, säger Gustav Fridolin.
I regeringens Tillträdesproposition kommer gymnasiebetygen att fortsatt väga tungt och nationella proven spela en viktig roll. Men så i veckan skakades skolvärlden av ytterligare missöde då nationella proven i engelska vid upprepade tillfällen läckte ut.
– Läckorna undergräver förtroendet för systemet och jag hoppas att den ansvarige ställs inför rätta såsom vid fusket på Högskoleprovet. Vi går dock mot ett säkrare system med digitalisering och år 2022 kommer alla nationella prov vara digitala, säger Gustav Fridolin.
Nationella proven syftar bland annat till att skapa likvärdighet i betygssättningen och förhindra betygsinflation. När Sverige under tidigt 90-tal övergick från ett relativt betygsystem till ett mål- och kunskapsbaserat system slutade nationella proven att korrelera med skolans betygsgenomsnitt. Det blev ett trubbigare verktyg i kampen mot betygsinflation.
– Jag är inte främmande för att normera betygen på gruppnivå. Det är inte rimligt, om det inte finns särskilda skäl, att betygsgenomsnittet avviker för mycket. Vi inför nu mer granskning och ger Skolinspektionen möjlighet att vitesförelägga skolor som sätter helt felaktiga betyg, säger ministern innan han beger sig ut i regnet mot ett stundande Studentafton.
