Det har skett ett trendbrott rörande vilka som väljer att studera vidare efter gymnasiet. Rent procentuellt väljer fler personer med utländsk bakgrund att studera vidare jämfört med personer som är födda i Sverige och har två svenskfödda föräldrar.
Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en studie har undersökt kopplingen mellan social bakgrund och högre utbildning. Den pekar på ett trendbrott. Fler personer med utländsk bakgrund väljer att läsa vidare på högskola och universitet och drar därmed i från dem med svensk bakgrund. Vad ökningen beror på kan studien inte visa. Detta rapporterar Dagens Nyheter.
Andel och antal födda 1991 med fullständiga gymnasiebetyg som påbörjat svensk högskoleutbildning senast vid 25 års ålder.
- Inrikes född med två inrikes födda föräldrar: 50 % (38.603 personer)
- Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder: 51 % (4.667 personer)
- Inrikes född med två utrikes födda föräldrar: 59 % (3.593 personer)
- Utrikes född: 55 % (3.677 personer)
Däremot är barn till lågutbildade föräldrar fortfarande en underrepresenterad grupp bland studenter på svenska universitet och högskolor. En rapport från Utbildningsnämnden vid Lunds universitet (LU) visar att studenter vid LU till största delen har högutbildade föräldrar. Andelen programnybörjare som har högutbildade föräldrar vid LU ligger cirka 15 procentenheter över rikssnittet.
Sedan 1990-talet har universitet och högskolor enligt högskolelagen till uppgift att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. I sin rapport pekar utbildningsnämnden på ett antal åtgärder som Lunds universitet gör för att bredda rekryteringen. Ett exempel är Juridiska fakultetens nätkurs UJIKEN (Utvidgad juridisk introduktionskurs) på 15 högskolepoäng. Kursen antar alla sökande med högskolebehörighet och de 20 bästa studenterna i varje kursomgång erbjuds plats på juristprogrammet. Enligt rapporten ska kursen ha medverkat till att öka andelen studenter med utländsk bakgrund antagna till juristprogrammet.
