Idioten åker inte skidor, bestiger inte berg eller åker inlines, han åker inte ens kommunalt. Han vill bara leva ett lugnt tillbakalutat liv men möter ändå ständigt faran och måste riskera sin egen existens för de livets goda som står honom väl unt.
Allt är förberett in i minsta detalj och noga dramaturgiskt utmejslat. Badkar, badskum, ipa, badanka samt underhållning på läsplattan placerad på pall strax utanför badrummets vattensäkrade väggar. Ipan står fortfarande i kylskåpet när idioten fullt påklädd ska hälla upp varmvatten i badkaret. Han slår på varmvattenkranen ståendes lutad över badkaret. Man måste börja med att fylla badkaret med närmast kokande varmvatten för att få rätt effekt för att sen toppa med kallt vatten. Som te med den perfekta mängden mjölk. Inte för mycket, inte för lite.
Så redan från ”slå på kranen” ögonblicket slår idioten på full värme. Genom att bli sin egen skaldjurskock blir avkopplingen total och ölen de rosa moln idioten haft på sin inre horisont hela dagen. Men ganska direkt efter han slagit på vattnet märker denna sjöskumspirat att kranen var inställd på dusch och duschmunstycke och inte kran och badkar.
Duschmunstycket ligger riktat snett uppåt ovanpå blandaren, där idiotens ansikte förövrigt också uppehåller sig. Duschslangen förvandlas strax till en attackerande orm driven av kokande vatten. Idioten hinner tänka ” ja temperaturen verkar rätt iallafall, lite varmt kanske” innan han tar upp kampen med ormen.
Den här jävla sjösnoken ska inte få sätta P för idiotens krav på total återkoppling denna torsdagskväll. Det ösregnar inne i badrummet när idioten försöker greppa ormens svans. Han blir dyngsur innan han i slowmotion kväser ormens revolt och slår om kranen till mer traditionellt badkarsfyllande. Idioten är tillsammans med resten av badrummet samt hallen utanför med pall och läsplatta genomblöt och en torkningsexpedition måste genomföras innan idioten kan sänkas ner i det skumbad han riskerat liv och lem för.