”En smula läsning, en och annan fundering, en egen liten analys” – det är inte mycket som krävs för att du inte ska göra bort dig den 9 september menar Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Adrian Ericson.
Om drygt tre månader är det val. Valrörelsen har sakta rullat igång. Mycket står på spel.
Men, är det verkligen någon som bryr sig? Det har jag frågat mig de senaste dagarna.
Det känns liksom… väldigt ljummet? Någon partiledardebatt passerade i det närmaste obemärkt förbi. Några provokatörer på Jodel jiddrar lite.
Sista tentan, uteserveringsölen och strandhänget är så mycket mer närvarande i den soliga tillvaron. Men vare sig vi vill eller inte, är valet oundvikligen snart här. Det politiska inflytandet över Sveriges lagstiftning och statsbudgetens 940 miljarder ska röstas fram.
Så inför den 9 september kommer här mina tre tips för att inte schabbla till det på valdagen:
Jag hör ofta att ”det finns inget parti som företräder mina åsikter”. Det är en hög hästrygg du omedelbart bör hoppa ner ifrån i sådana fall. Vi har en bred flora partier längs både vänster-höger och den frihetliga-auktoritära skalan att välja mellan. Läs på, testa en valkompass (till exempel Expressens) och fundera på vilka värderingar du tycker är viktiga i stället. Att hålla med ett parti ”om allt” är varken sunt eller realistiskt. Tagga ner och släpp fram ödmjukheten.
Det är lätt att bli bedrövad över hur politik i dag många gånger framställs.
Mitt andra tips är att inte gå på konspirationsteorier. Journalister och seriösa medier ”mörkar” inte sanningen. Det vet alla som satt sin fot på en nyhetsredaktion. Däremot finns ett antal yrkesetiska regler som medierna arbetar utifrån – för att ge korrekt information och värna människors integritet.
Likaså är politiker människor precis som vi alla andra, inte några parasiterande patologiska lögnare som de många gånger framställs som. Tvärtom. Skillnaden är bara att de valt att engagera sig i samhällsbygget. Bland politiker finns ett och annat stolpskott, precis som i de flesta sammanhang. Men den stora majoriteten förtjänar respekt och tacksamhet – inte hat och hot. Se gärna SVT:s reportageserie Länge leve demokratin om under vilka förutsättningar politiker arbetar.
Och det sista, men absolut inte minsta, tipset är att faktiskt släpa dig i väg till vallokalen. Ta ditt medborgerliga ansvar. Vem har egentligen den bästa studentpolitiken? Ska vi fortsätta ha ett frikostigt CSN eller betala mer av utbildningen själva? Vem har rätt lösning för att bygga fler studentbostäder? Vilka partier har idéer för att höja utbildningskvalitén? Här finns olika röstsedlar att välja på – du avgör.
Det är lätt att bli bedrövad över hur politik i dag många gånger framställs. Mitt i all misstro framstår den som en produkt som väljarna ska köpa. De förtroendevalda, livrädda att göra fel och visa sig mänskliga, förlitar sig på sterila talepunkter för att minimera riskerna. Likt politiska konsumenter förväntas vi sedan vandra runt i ett allt mer urvattnat politiskt varuhus. Ett rappt utspel, ett snabbt impulsköp.
Men sanningen är att demokratin är större än så. Den är bara vital och välfungerande om vi engagerar oss. Är vi ljumna, passiva, blir också politiken ljummen, trälig och färglös. Mycket står på spel – men ganska lite krävs. En smula läsning, en och annan fundering, en egen liten analys.
Ett eget ansvar, ett eget ställningstagande. Ett privilegium att ta på största allvar.
