Det går sällan att föreställa sig hur en Lundakarneval blir. Särskilt en som är imaginal (ordet finns inte ens). Vi går onekligen en spännande helg till mötes.
Tusentals studenter har under våren förvandlats till karnevalister och har jobbat stenhårt med att skapa ett av Lunds största nöjen – Lundakarnevalen. Men för många innebär det ideella engagemanget en stor ansträngning både studiemässigt och ekonomiskt. Engagemanget äter ofta upp tid från studierna, vilket kan innebära missade poäng och indraget CSN. I vissa fall har engagerade valt att läsa kurser på distans för att på så sätt klara sin ekonomi. Något som gör tidsschemat ännu mer pressat.
Det som får många att klara denna pressade period är glädjen att skapa något nytt och vara med i Lunds studentlivs största evenemang. Men pressen både från sig själv och omvärlden att skapa ”den bästa karnevalen någonsin” är något som kan ta bort glädjen från det ideella arbetet och det övergår i stället till att likna ett heltidsjobb – utan lön.
Några som jobbar allra mest med att skapa Lundakarnevalen är karnevalskommittén. I höstas skrev jag om det historiska beslutet att alla i kommittén skulle arvoderas på heltid under vårterminen. Detta kan inte ses på något annat sätt än ett steg i riktningen mot ett mer hållbart engagemang. Arbetet med arbetsmiljö är viktigt för alla organisationer men som ideell organisation ligger Lundakarnevalen i en arbetsmiljömässig gråzon. Läs vidare om hur Lundakarnevalen jobbar med sin arbetsmiljö.
En gammal karnevalist sa en gång till mig ”det är ingen som vågar ha kul längre, allting har blivit så kommersiellt och organiserat”. Och det stämmer säkert. Glöm inte bort att ha kul emellanåt. Misstag sker, det är aldrig kul men ibland är det bästa man kan göra att skratta åt dem och gå vidare. Men i bland behövs också strukturer och säkerhet för att karnevalen ska bli hållbar. Hållbar humor är gångbar humor som jag brukar säga.
