Under 2017 inrapporterades 82 stycken arbetsskador av anställda vid Lunds universitet. Siffror som till stor del beror på benägenheten att rapportera in, enligt arbetsmiljöingenjör Robert Howe. Främst är det servicepersonal som har anmält incidenter.
Det totala antalet rapporterade arbetsskador vid universitetet 2017 uppgick till 82, jämfört med 84 året innan. Under de senaste fem åren ligger antalet inrapporterade arbetsskador årligen på runt 80 stycken.
Jämfört med 2016 har även 2017 års tillbud minskat. Tillbud är en oförutsedd händelse som potentiellt hade kunnat medverka till ohälsa eller olycksfall. Totalt inrapporterades 184 arbetsskador och tillbud, varav 102 stycken tillbud.
– Det är främst antalet tillbud som är färre under 2017, men trenden de senaste fem åren (över antalet inrapporterade incidenter, reds. anm.) är uppåtgående. Framför allt är det fysiska incidenter som har rapporterats in, säger Robert Howe, arbetsmiljöingenjör vid avdelningen för arbetsmiljö, miljö och säkerhet vid Lunds universitet (LU), som har sammanställt en rapport över det gångna årets arbetsskador.
Enligt statistiken är det främst färdolyckor som anställda vid LU drabbas av och rapporterar in, därefter halkolyckor och fallincidenter, fallande föremål eller att man slår i fasta föremål.
Det har skett en liten ökning gällande antalet olyckor som leder till sjukfrånvaro. Främst är det olyckor som är direkt kopplade till arbetet som ökar, medan olyckor som sker när de anställda färdas till och från olika platser ligger på ungefär samma nivå som tidigare år.
En stor del av alla arbetsskador vid universitetet sker på väg till eller från arbetet, och olyckor där cyklister är involverade är vanligt. Lund har vid flera tillfällen utsetts till Sveriges bästa cykelstad, senast i fjol, men eftersom så många cyklar till eller från universitetet är det också flera personer som antingen kört omkull, krockat eller blivit påkörda av personbilar.
En allvarlig olycka från fjolåret involverade en universitetsanställd som cyklade till jobbet och kolliderade med en joggare som hade hörlurar på sig och därför inte hörde ringklockan. Cyklisten drabbades av en fraktur på höger knä med tre månaders sjukfrånvaro som följd. Vanliga arbetsolyckor är också personer som på väg till eller från olika lokaler ramlar omkull antingen i trapporna eller utomhus, särskilt vintertid.
Enligt Robert Howe är det svårt att dra några slutsatser utifrån statistiken, då det till stor del handlar om rapporteringsbenägenheten år för år. Generellt hoppas han att universitetets anställda blir bättre på att rapportera in arbetsskador och tillbud.
Statistiken visar även att det mestadels är servicepersonal som drabbas av och rapporterar in tillbud och arbetsolyckor, jämfört med andra personalkategorier.
Anledningen är inte särskilt dramatisk enligt Robert Howe.
– Det är nog mer så att de är duktigast på att rapportera. De är cirka 200 personer och står för en stor andel av rapporterna jämfört med de övriga cirka 7500 anställda på universitetet, säger han.
Ofta uppkommer arbetsskadorna genom att personer skadar sig på olika föremål eller maskiner. Under läsåret har anställda eller studenter vid Lunds universitet skadat sig på eller vid användning av flera olika föremål, så som till exempel en pump, kniv, lastkärra, hammare eller glasflaska. Ofta handlar det om klämskador, eller olyckor vid städarbeten där främst lokalvårdare, servicepersonal inom städverksamheten, är involverade – den yrkesgrupp som sticker ut mest i statistiken. Under det senaste läsåret har de främst råkat ut för fallolyckor eller skadat sig på olika föremål i anslutning till städarbetet.
– Det är väl så att vi alltid försöker få personalen att anmäla. Vi försöker jaga på, säger Carina Andersson, som är teamledare på lokalservice.
– Det är både smått som stort som anmäls. Vi är väl lite mer i riskzonen än andra, för vi har lite andra arbetsuppgifter, säger Mari Nordström, som också är teamledare.
Ett exempel rör en lokalvårdare som i oktober förra året skulle städa vasken och torka diskstället i ett kök på Geologiska institutionen och skar sig på en brödkniv som stack ut. En annan person inom samma yrkesgrupp skulle öppna en dörr på Biomedicinskt centrum (BMC) när hon klämde fingrarna i ett räcke precis vid dörren.
– Senast var det någon som hade snubblat i en lektionssal, för att de inte hade hängt upp en kabel ordentligt. Folk trillar lite hit och dit, säger Mari Nordström.
– Ofta är det också vintertid det inträffar. Vi börjar klockan sex när det är mörkt och då är det lätt att man halkar omkring. Men någon stor arbetsolycka händer väldigt sällan, säger Carina Andersson.
Ytterligare arbetsskador som lokalvårdare har råkat ut för under det gångna läsåret gäller till exempel en anställd som brände sig på skållhett vatten när han rengjorde ett kök. En annan person skulle tömma en papperskorg när hon råkade få en spegel, som hade lossnat från en vägg, i huvudet. Majoriteten av olyckorna ledde dock inte till någon längre sjukfrånvaro.
Jobbet sliter en del på nacke och rygg, men personalen har tillgång till sjukgymnastik och massage om de behöver det, för att motverka belastningsskador. Dessutom finns det kombimaskiner till hjälp vid städning.
– Jag tycker att arbetsmiljön är ganska bra. Vi har bra förutsättningar och redskap. Utvecklingen går framåt, och det är stor skillnad på städmetoderna nu och tidigare. Man springer inte längre runt med vatten och så på vagnen, eller svabbgarn som jag jobbade med innan, säger Mari Nordström, som ofta påpekar eventuella incidenter som hade kunnat orsaka olyckor för de anställda.
– Man hade till exempel staplat lådor väldigt högt på BMC. Vi skrev tillbud och många gånger så rättas det då till (på grund av tillbudet, reds. anm.), säger Carina Andersson.
Teamledarna känner att lokalvårdarnas arbete uppskattas på universitetet.
– Vi får mejl då och då där de tackar och tycker att lokalvårdarna gör ett jättebra jobb. Det är heller ingen stor omsättning på folk här och vi trivs. Man har ju lite ont i axlar och så – det är oftast det som tar stryk – men det är från äldre tider, säger Carina Andersson.
Läs mer:
