En ode till nationerna

- in Krönikor, Studentlivskrönika

”Mina favoritögonblick i studentlivet har inte spenderats dyngrak på ett dansgolv eller iklädd frack på en sittning eller bal, utan istället har de spenderats gapskrattandes i ett ett kök bakom kulisserna.” Lundagårds studentlivskrönikör Erik Sarkar Nilsson skriver om sin kärlek till nationsgemenskapen.

Det är nog ingen hemlighet för de som känner mig att jag håller livet på nation nära hjärtat. Redan som naiv och okunnig novisch åkte jag till Lund mitt i sommaren inför min första termin för att skriva upp mig, bara för att mötas av en skylt där det stod “sommarstängt”. Så fort dörrarna stod öppna kom jag tillbaka och skrev in mig. I dag är jag både boende och aktiv tjänsteman på min nation.

Därför skär det i mig när jag hör att studenter hellre går till Arimans eller Moriskan än till någon av nationerna. Jag har vid det här laget tappat räkningen på antalet gånger jag har hört mina kursare tipsa novischer att skriva in sig endast för att få hem studentkortet. Förhoppningsvis är det ingen som faller för den devisen, speciellt inte novischer. Som novisch är det lätt att se det osäkra och läskiga i att komma till en ny stad med nya kurser och nya människor. Då är nationerna ett bra ställe att gå till för att få gemenskap.

Nationsverksamheten är på sakta framfart flera av Sveriges studieorter. Lund är en av de orter där den är som starkast. Den är för många synonym med studentlivet här. Nationerna har på många sätt som roll att vara en plattform där studenter kan skaffa sig nya vänner och finna gemenskap över fakultetsgränserna. Med baler, klubbar och pubar knyter nationen samman alla aktiva och stammisar till en stor familj. Det skulle faktiskt gå att dra en parallell mellan puben i Skål (eller någon annan sitcom) då nationen blir en plats där alla vet vem du är.

Det finns dessutom något vackert med att jobbare på nationerna lägger sin fritid på att andra studenter ska kunna komma dit och varva ner på sin. Kanske är det för att de blir kompenserade för sitt arbete. Själv tror jag att det är för att det helt enkelt är kul. Mina favoritögonblick i studentlivet har inte spenderats dyngrak på ett dansgolv eller iklädd frack på en sittning eller bal, utan istället har de spenderats gapskrattandes i ett ett kök bakom kulisserna.

De flesta av oss har lite tid vi inte vet vad vi ska göra av, och nationerna står beredda att fylla den med gemenskap och skratt. Det är just det som nationerna bygger på: ett ömsesidigt utbyte av väl spenderad tid i gott sällskap.

Nationerna är värda er tid. Låt inte nationen bara vara en rad text på ditt studentkort. Den kan vara så mycket mer.