Jessica Abbott har genom hela sin karriär försökt göra sin forskning om evolution begriplig för en publik som sträcker sig utanför forskarsamhället. I höst ser du henne i tv-programmet Fråga Lund.
– Att förmedla kunskap har alltid varit ett inslag i min karriär, och det har bara blivit mer av det med tiden. Anledningen är att den forskning jag gör i dag inte kommer att ha någon direkt tillämpning som kommer hjälpa mänskligheten den närmsta tiden. Då tycker jag att det här är ett bra sätt att ge tillbaka någonting åt folket.
Inne på Jessica Abbotts kontor står en bokhylla fylld av böcker och anteckningar. I ena hörnet ligger en stapel med leklera och på väggarna hänger teckningar ritade av hennes barn. Från samma sekund som jag sätter igång min diktafon och börjar spela in intervjun händer någonting med Jessica Abbott. Hon går från sin roll som universitetsforskare till den engagerade tv-personligheten som jag är bekant med från programmet där hon berättar om allt från dinosaurier till bläckfiskars färgseende.
Jessica Abbott föddes i Kanada. Men efter ett utbytesår i Lund bestämde hon sig för att stanna kvar. En doktorsexamen senare är hon i dag forskare i evolutionsbiologi vid universitetet. Men att det blev just Lund beskrivs som en slump.
– Sydney var egentligen mitt förstaval. Det var i samma veva som staden arrangerade OS och var extremt populärt just det året. Mitt universitet hade då sagt att det fanns platser i Sverige om jag var intresserad. Jag tackade ja innan jag ens visste vart det låg. “Tänk om det ligger långt norr om polcirkeln”, återger Jessica Abbott nostalgiskt.
2016 blev en vändpunkt i Abbotts karriär. SVT:s Fråga Lund, ett program där en expertpanel svarar på tittares frågor, skulle göra comeback efter ett uppehåll på 16 år. En av de som tillfrågades att vara med i panelen var Jessica Abbott, som direkt tackade ja. Nu gör hon sin tredje säsong som fast panelmedlem
i programmet.
– SVT letade efter en forskare som kunde svara på frågor som låg utanför forskarnas egna expertområde, och som inte är allt för tråkig. Då hade de hört med Jesper Rönndahl om han kände till någon intressant biolog. Jag medverkade i Rönndahls radioprogram Institutet några år tidigare och diskuterat teorier kring varför vi bajsar på oss när vi blir rädda och blev därför tipsad om av Jesper.
”Jag vill ju trots allt ses som en ordentlig forskare i första hand, så det var en lättnad att få den bekräftelsen.”
Redan i den första säsongen av den nya versionen av Fråga Lund möttes programmet av kritik. Formatet sträcker sig tillbaka till 1962 och kom att kopplas starkt till programledaren och etnologen Jan Öjvind Swahn. På sociala medier har en del tittare därför uttryckt sig över hur serien de minns med nostalgi inte längre är densamma för dem. Även akademiker ställer sig kritiska och påstår att Fråga Lund tar vetenskapen de förmedlar på mindre allvar i den nya versionen, och att programmet främst riktar sig mot yngre tittare. Men detta berör inte Jessica Abbott.
– Många har sagt till mig att det inte är som gamla Fråga Lund, men att det är bra ändå. Ska man gå efter tittarsiffrorna så stämmer ju verkligen det påståendet. Mycket av kritiken har dessutom handlat om produktionen, så som manuset eller hur studion ser ut. Det hade nog känts jobbigare om folk tänkte att vi i panelen inte verkade kompetenta.
Just nu kretsar hennes forskning kring bananflugor och plattmaskar, och det är om dem som hon får flest frågor kring. Ett stenkast från Jessica Abbotts kontor ligger det labb där de förvarar de två arterna i vad som liknar stora kylskåp. En vanlig fråga handlar om maskarna och betydelsen av könsroller hos andra tvåkönade organismer. Men bananflugorna väcker flest frågor, och hur man blir av med dem i köket.
– 2015 fick jag ett anslag av Europeiska forskningsrådet. Utan det vet jag inte om jag hade tagit på mig uppdraget att vara med i tv. Jag vill ju trots allt ses som en ordentlig forskare i första hand, så det var en lättnad att få den bekräftelsen.
Hon fortsätter med att berätta hur hon trots att vara med i tv uppskattar att sällan bli igenkänd i mataffären eller av kollegor internationellt.
– Här på institutionen arbetar vi mycket internationellt, och det är väldigt få forskare på den nivån som ser på svensk tv. De som hört talas om programmet har frågat mig om jag är med i någon typ av game show, men min medverkan i programmet påverkar inte min forskning negativt, skrattar Jessica Abbott.
Utöver sin forskning och medverkan i Fråga Lund driver hon en blogg som heter Fråga en biolog, där hon svarar på läsares frågor om allt som rör biologi. Genom plattformar som dessa samt radio och föreläsningar har Jessica Abbott utmärkt sig för många som en populärvetenskaplig forskare. Men hon upplever att många tycker att evolution är tråkigt eller flummigt.
– Jag tror det grundar sig i att många tittar på naturprogram och på så sätt tror att de vet mer än de egentligen gör. Jag vet också vissa som tror att vi bara sitter och hittar på saker om evolution eftersom det är något som pågår på så stor tidsskala. Då vill jag visa att det verkligen inte är något “hittepå”.
Genom hela intervjun varvar Jessica Abbott anekdoter om hennes försöksdjur med att uppvisa sin breda kunskap för biologi genom att svara på vardagsmyter. Oavsett om min fråga är naiv eller studentikos bemöter hon den först med ett skratt och sedan med fullt vetenskapligt allvar.
– De flesta inser kanske inte att det går att komma med konkreta svar på frågor som vid första anblick kan verka löjliga. Men det går så klart att finna något intressant om det mesta.
Ålder: 40 år.
Gör: Forskare i evolutionsbiologi.
Aktuell med: Expert i Fråga Lund.
Fokuserar för tillfället på: Bananflugor och plattmaskar.
