Sociologer och biologer borde jobba tvärvetenskapligt, sida vid sida. Det är den typen av genusvetenskap Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Marcus Björk vill se mer av, och som han tror behövs.
De senaste veckornas kvällslektyr har bestått av utbildningspolitiska krönikor på Lundagårds hemsida. Därav kom insikten att jämställdhet är det mest diskuterade ämnet och att lösningen också ofta är densamma – mer genusvetenskap. Jag går emot trenden och säger att det behövs mindre genus”vetenskap” och mer tvärvetenskapliga studier på skillnader mellan könen.
Vad är egentligen genusvetenskap? Läser man informationen som ges på Lunds universitets genusvetenskapliga institutions hemsida får man reda på följande: ”Föreställningar om genus är starkt föränderliga, de varierar över tid och rum. Hur vi förstår kön och genusrelationer är kopplat till frågor om kultur, politik, teknologi, ekonomi och makt, och utgör på många sätt grunden för hur samhället organiseras”.
Redan här slås grundpremissen fast – det handlar enbart om sociala företeelser. Genusvetenskapen som sådan kräver därför ett socialkonstruktivistiskt grundperspektiv och skiljer sig därigenom från andra vetenskapliga discipliner som kan ha flera olika grundperspektiv.
Att endast utgå från ett perspektiv gör genusvetenskapen sårbar. För det är faktiskt omtvistat i vilken utsträckning den sociala miljön ger upphov till de skillnader mellan könen som kan observeras empiriskt. Och om vi leker med tanken att det en dag skulle visa sig att merparten av skillnaderna mellan könen kan härledas till andra faktorer än just social miljö så faller genusvetenskapen platt.
En sund vetenskaplig disciplin som är intresserad av att undersöka skillnader mellan könen skulle inte börja med att slå fast att skillnaderna beror på sociala faktorer och sedan försöka konstruera socialkonstruktivistiska förklaringsmodeller till det. Snarare skulle skillnaderna observeras och sedan skulle man börja nysta i vad som ger upphov till dem – utan att på förhand utesluta exempelvis ett biologiskt perspektiv.
Dagens genusvetenskap är på så sätt ett uttryck för en sociologisk skola snarare än ett eget avgränsat ämne. Det skall därför inte heller ligga till grund för politik och policy i syfte att främja jämställdheten. Snarare skulle jämställdheten gynnas av en tvärvetenskaplig disciplin som inte försöker samla bevis för att bekräfta en på förhand bestämd tes. Sociologer och biologer borde i stället jobba tvärvetenskapligt, sida vid sida, i syfte att försöka härleda orsaken till skillnaderna mellan könen. Det är den typen av genusvetenskap jag vill se mer av, och som jag tror behövs.
Detta är en krönika i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
