Framtiden ställer nya krav för hur och när individer ska kunna utbilda sig. Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Elfva Barrio skriver om hur samhället ska skydda arbetarna inför automatiseringens risker.
För någon vecka sedan var jag på en föreläsning om högskolepolitik med S-studenters vice ordförande Frida Gunnarsson. Hon presenterade några slående uppgifter, såsom att hälften av alla jobb beräknas automatiseras inom loppet av 20 år. Läsaren kan hitta mer om ämnet i en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning (SFS).
Automatiseringen sker givetvis på både gott och ont. Exempelvis kommer datorer underlätta mycket av det administrativa arbetet som exempelvis sjuksköterskor ägnar sig åt. I sin tur innebär detta att varje patient kan få mer tid per besök. Detta är förstås bra och något som kan komma att skapa gynnsammare förutsättningar för folkhemmets upprätthållande.
Men, som Frida Gunnarsson påpekade under sin föreläsning, uppstår problem när det inte finns möjligheter för kompetensutveckling för de arbetare som ersätts av datorer. Studiestödssystemet bör reformeras för att vi ska kunna leva upp till denna samhällsförändring. Som det ser ut i dag har studenten rätt till sex års studiestöd fram till att den fyller 46 år. Detta är ohållbart. Skräddarsydd möjlighet till CSN efter den satta ålders- och tidsgränsen är ytterst viktigt för att de arbetare som kommer att ersättas ska kunna överleva den omställningen vi står inför.
Dock är ett nytt studiestödssystem inte tillräckligt. Automatiseringen öppnar upp för många möjligheter, men arbetarna måste skyddas från arbetsgivarens vilja att effektivisera sin verksamhet. Exempelvis bör arbetsgivare stå för en del av kompetensutvecklingskostnaden och stödja fortbildningen av sin personal.
Dessutom är, enligt SFS, en stor del av de yrken som kommer ersättas sådana som inte kräver högre utbildning. Studenters socioekonomiska bakgrund styr i många fall huruvida de väljer att studera på högskola och universitet eller ej. Därför är det viktigt att göra den högre utbildningen mer attraktiv för alla och på det sättet uppnå ett mer jämlikt samhälle.
För att individens frihet inte ska inskränkas har makthavare en skyldighet att satsa på livslångt lärande – som vi alla har hört innan är kunskap frihet. Högskolepolitiken bör reformeras och förutsättningarna för att arbetare ska kunna fortsätta vara arbetare bör has i åtanke innan det är för sent.
