Under måndagens Studentafton höll Germund Hesslow en förkortad version av den föreläsning som han tidigare hållit för tusentals läkarstudenter. Föreläsningen handlar om hur arv och miljö formar individen och berör bland annat de biologiska skillnaderna mellan könen – ett ämne som upprör och engagerar.
– Många som kommer och lyssnar på mig kommer med förutfattade meningar. De tror sig redan veta vad jag ska säga. Hör på vad jag faktiskt säger.
Med de orden inleder Germund Hesslow, professor i neurofysiologi och docent i filosofi, måndagens Studentafton som kretsar kring arv och miljö. Ett kontroversiellt ämne, särskilt när det lägger fokus på att jämföra de biologiska skillnaderna mellan könen. Men kontrovers lockar – för Café Athen är fullsatt och föreläsningen slutsåld. Publiken verkar minst sagt spända inför kvällens föreläsning.
Germund Hesslow redogör först för hur det ofta rapporteras om att ondska rotar sig i en svår barndom, en enligt Germund Hesslow “beteendevetenskaplig standardteori” som han starkt kritiserar. I stället finns svaret enligt honom i biologin: närmare bestämt i amygdalan, en del av hjärnan som reagerar på fara. En liten amygdala kan enligt professorn innebära ökad aggressivitet.
– Att konstant skylla på en traumatisk barndom är, liksom att påstå att män har sämre simultankapacitet än kvinnor, enbart mytologi. Det finns inga vetenskapliga bevis för någon av teorierna, säger Hesslow.
För att belysa hur individer inte formas av miljön till den grad som ofta påstås presenterar Germund Hesslow under kvällen forskning gjord på enäggstvillingar. Tvillingpar som vuxit upp tillsammans får inte mer lika personligheter än ett par enäggstvillingar som vuxit upp åtskilda.
– Uppfostrans inverkan är alltså här minimal, säger Germund Hesslow.
Forskningsresultaten på skillnader mellan könen som Germund Hesslow sedan presenterar på Studentafton ska enligt honom länge varit kända, men försökts döljas på grund av de reaktioner resultaten skulle kunna utlösa. Och visst berör ämnet. Publiken verkar under kvällen väldigt splittrad. Det hörs medhållande hummande bifall och ögonbryn höjs, men ingen protesterar högljutt.
Redogörelserna för de biologiska skillnaderna under kvällen berör bland annat könens respektive kompetensområden, temperamentsolikheter, mäns fascination för ting och kvinnors fascination för människor, samt skillnader i hjärnaktivitet och sexualitet.
Efter avslutad föreläsning inleds frågestunden där moderator och publik får chans att ställa frågor.
– Blir det inte för lätt att skylla mycket ojämlikheter på biologin i stället för att beakta skillnader i miljön? frågar kvällens moderator, Jessica Abbott, evolutionsbiolog som forskat på skillnaden mellan könen.
– Det finns inget högre argument för jämställdhetspolitik än de medfödda förmågorna. Alla människor kan inte bli läkare eller ingenjörer, men detta beror inte på dem själva utan på att de har haft otur i det genetiska lotteriet. Dessa förmågor ska accepteras och människor bör få låta människor få välja i så hög grad som möjligt, svarar Germund Hesslow.
Germund Hesslow säger också att han anser att män och kvinnor ska ha lön för samma jobb, men att män i oftare väljer yrken med högre lön. Vidare menar han att män rankar hög lön som det allra viktigaste, vilket inte kvinnor gör.
– Hur ser du på individens fria vilja? Kan individer hållas ansvariga för sitt handlande? Är första publikfrågan.
– Ja, det kan man. Vårt beteende kommer inte ur ingenting. Kan man förutse konsekvenserna av sitt handlande ska man hållas ansvarig. På så vis kan man säga att människor med psykiska störningar eller svåra begåvningshandikapp inte har någon fri vilja. De bör alltså få mildare straff, svarar Germund Hesslow.
– Att mäta amygdalan, är det inte bara en förenkling av en individ? Gynnar detta vårt samhälle? frågar en annan person ur publiken.
– Förenklingar kan vara skadliga. Det är till exempel felaktiga förenklingar som barndoms- och miljöfaktorer. Jag kan se problemen, man får vara försiktig i sin tolkning. Men jag anser att det alltid är bättre med mer kunskap än mindre, svarar Germund Hesslow.
Föreläsningen väckte säkerligen debatt på hemvägen bland de som gått tillsammans, men många verkade också ha förväntat sig något snäppet vassare. Kanske verkade Germund Hesslows inledande ord som en förebyggande blöt filt mot hätska reaktioner som annars hade kunnat uppstå.
