Den räknas till en av världens mest fysiskt krävande sporter. Men bland medlemmarna i Lunds universitets roddklubb (LURK) ses den snarare som avslappning. Klubben satsar hårt och riktar nu siktet mot Student-EM, som arrangeras i Sverige 2019.
Inne i Malmö roddklubbs båthus har ett drygt tiotal studenter samlats en kylig lördagsmorgon i november. Samtal och skämt ljuder på såväl svenska, engelska som franska i den trånga lokalen. Förberedelserna är i full gång för att ge sig ut på kanalen och ägna sig åt sporten som har kallats ”sporten för masochister”.
– Många som börjar ro slutar inte, just för att ens klubb blir ett andra hem. Det är nog på samma sätt som en nation blir för någon annan. Tuff träning blir som roligast när man gör det tillsammans. Det låter jätteklyschigt men det är sant, säger Agnes Hedengren, tidigare vice ordförande i LURK.
LURK bildades 1992 men det var inte förrän 2016 man blev en del av Akademiska föreningen (AF), vilket gör att föreningen nu har möjlighet att delta på mässor och söka stipendier som AF står bakom. Klubben är uppdelad i två grupper, en som ror mest för skojs skull, och en annan där man satsar hårdare.
Vi som tränar tio pass i veckan får definitivt offra vissa grejer, man kan inte gå ut så ofta.
Bioteknikstudenten Zennat Gholam från Lund ville testa en ny idrott och upptäckte LURK på Hälsningsgillet. I dag är hon en av dem som satsar extra på rodden, med siktet inställt på Student-EM som hålls i Jönköping i september 2019.
– Sammanhållningen i gruppen är väldigt bra och det är rolig träning. Men vi som tränar tio pass i veckan får definitivt offra vissa grejer, man kan inte gå ut så ofta. Det är många tidiga morgnar och sena kvällar, säger hon.
Iklädd en röd overall med inbyggd flytväst springer brasilianskan Laís Rau fram och tillbaka mellan båthuset och bryggan. Hon ger kommandon och verkar ha full koll på läget: vilka som ska ro i vilken båt, i vilken ordning roddarna ska sitta och vilken utrustning som saknas och måste hämtas inne i båthuset. På grund av en ryggskada hon ådrog sig under ett roddpass ska hon inte träna i dag. Att rodd inte är en sport för veklingar framgår tydligt när hon berättar om nybörjarroddares invigningsrit.
– De bör inte använda handskar. Huden måste förstöras för att sedan byggas upp och hårdna, man får massa blåsor som blöder och stinker. Men det är bara att trycka sig igenom smärtan, säger hon.
Masochism var det, ja.
Charmen med rodd, menar Laís, är att all ens koncentration riktas åt ett håll.
– Rodd är avslappnande, det rensar skallen. Det går inte att tänka på något annat när du är på vattnet, man är fullt fokuserad, säger hon.
Ute på bryggan är klockan äntligen slagen. En av studenterna på plats har aldrig tidigare rott i en fyrmannabåt och Agnes, som är dagens coach, är därmed extra tydlig i sina instruktioner när roddarna ska sätta sig i den vingliga båten. Hennes rop får ett gäng Malmöbor på lördagspromenad att uppmärksamt rikta blickarna mot skaran Lundastudenter som står med ena foten på bryggan och den andra i den smala roddbåten.
– Vänster ben i! Håll kvar! Är alla redo?!
Till slut är alla på plats och båten glider mjukt iväg i den kyliga kanalen. Förhoppningsvis finner de avslappning där ute på vattnet – de ska bara trycka sig igenom smärtan först.
