”Vi bör värna den akademiska friheten. Det gör vi allra bäst genom att öka lärosätenas autonomi och därmed hålla klåfingriga politiker på behörigt avstånd.” Det skriver Anton Johansson, ordförande för Liberala studenter och Emma Bjarnevik utrikespolitisk talesperson för Liberala studenter i sitt debattinlägg i Lundagård.
Den fria forskningen som begrepp är en grundbult för vetenskaplig kunskapsutveckling och för många en självklar del av utbildningsväsendet. Men yttrandefrihet och kritiskt tänkande är inte någon evig självklarhet inom den högre utbildningen och forskningen. Just nu är den akademiska friheten under attack på flera håll runt om i världen. I Turkiet är det president Erdogan som väljer vilka som ska bli rektorer, i Kina utövar regeringen hårda påtryckningar gentemot lärosätena om vad de ska utbilda i och i Europa styr Viktor Orbán den ungerska akademin med järnhand. Utvecklingen visar på att det är viktigare än någonsin att vi står upp för liberala värderingar och för den akademiska friheten. Såväl internationellt som på hemmaplan.
De senaste årens utveckling i Ungern visar på att akademisk frihet och oberoende vetenskaplig forskning hotas även inom EU. Utbildningar som inte passar statens tycke stoppas och kurser som har att göra med sociala relationer mellan män och kvinnor och jämställdhet har fått strypt finansiering. I december 2018 stod det även klart att det Centraleuropeiska universitetet i Budapest, CEU, tvingas lämna landet till följd av regeringens agerande. Universitetet rankas återkommande som ett av Ungerns främsta, trots det måste de nu lämna landet. Michael Ignatieff, rektor för universitetet, kommenterade beslutet genom att beskriva det som en mörk dag för friheten i Ungern och Europa. Vi håller med.
Hur starkt är skyddet för akademisk frihet inom EU?
Att Orbán vill bedriva en politik som begränsar den akademiska friheten kan inte förvåna många vid det här laget. Han är inte direkt känd för att stå upp för det fria ordet. Men att ett EU-land lyckas få ett universitet att lämna landet av politiska skäl år 2018 skapar många frågor. Hur starka är egentligen skyddmekanismerna för den akademiska friheten inom EU? Kan det som händer i Ungern sprida sig till fler länder? Vi ser stora risker. Det som sker just nu är första gången som ett EU-lands regering låter stänga ett universitet av politiska skäl. Det är enormt oroande och nu måste omvärlden agera. Länderna som deltar i Bolognaprocessen, det europeiska samarbetet inom högre utbildning, har tillsammans tagit ställning för akademisk frihet. Men vad är egentligen ett ställningstagande som inte efterlevs värt? Det är uppenbart att det behövs tydligare regelverk.
Hotet finns även i Sverige
Utmaningarna i Sverige må skilja sig markant från ett land som Ungern, men den gemensamma kärnan i hotet mot den akademiska friheten handlar om att politiker definierar vad som är forskning eller inte. Det senaste året har vi sett återkommande politiska attacker på bland annat genusvetenskap i Sverige. Det har påståtts att det är en ovetenskaplig disciplin och flum. Vi menar på att politikers roll aldrig bör vara att styra över vad som ska undervisas och forskas om. I stället behöver vi värna den akademiska friheten. Det gör vi allra bäst genom att öka lärosätenas autonomi och därmed hålla klåfingriga politiker på behörigt avstånd. Såväl i Ungern som i Sverige.
Anton Johansson
Ordförande, Liberala Studenter
Emma Bjarnevik
Utrikespolitisk talesperson, Liberala Studenter
Detta är en debattartikel i Lundagård. Skribenterna svarar för åsikter i artikeln.
