Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Elfva Barrio skriver om hur högskoleprovet bidrar till den nuvarande snedrekryteringen till högre utbildning.
Sedan några månader tillbaka har debatten om högskoleprovsfusket varit livlig. Ett flertal personer har blivit dömda för brottet men många andra går fortfarande kvar på sina utbildningar. Vi är nog alla överens om att detta inte är okej. Däremot saknar jag en väsentlig fråga i debatten: är högskoleprovet bra?
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande ett faktum. Ens socioekonomiska bakgrund påverkar ens val av utbildning och beslut om att studera vidare.
Att vi behöver andra ingångar till högre utbildning än endast gymnasiebetyg är en självklarhet. Detta är dessutom en förutsättning för att motverka och bryta den sociala snedrekryteringen. Jag ställer mig dock kritiskt mot att högskoleprovet är det rätta verktyget för detta.
Att födas in i en viss samhällsgrupp ska inte vara att vinna.
Diskussionen borde blanda annat kretsa kring utformningen av de olika delarna i provet. Huruvida den framtida studenten kan ordet ”oblat” (detta var ett av orden som kom upp när jag skrev högskoleprovet år 2014) eller inte mäter inte dennes kompetens eller hens förmåga att ta sig an en utbildning. Viktigast av allt är att just bredden av ens ordförråd ofta påverkas av ens socioekonomiska bakgrund. Det gör ens gymnasiebetyg också. Blir inte högskoleprovet en dubbel snedrekrytering?
Den förra mandatperiodens regering tillsatte en utredning – en så kallad SOU, som är en förundersökning till ett lagförslag – av tillträdessystemet till högskolan (SOU 2017: 20). Denna utredning öppnar upp för ett förändrat antagningssystem. Trots att behovet av en begränsad roll poängteras i denna, föreslås högskoleprovet vara kvar som urvalsinstrument. Likaså föreslår utredningen exempelvis att provets olika delar ska kunna viktas i förhållande till utbildningen i fråga. Ett flertal av utredningens förslag har dessutom antagits av riksdagen. Detta är bra, men inte tillräckligt.
Nu väntar kanske läsaren på att jag föreslår ett alternativ till högskoleprovet. Det har jag tyvärr inte. Vill vi bekämpa snedrekryteringen är endast gymnasiebetyg som tillträdesgrund inte heller att önska. Vad som är säkert är att vi bör fortsätta fokusera på bästa vägen mot en högskola för alla, inte för de få. Att bära en öronsnäcka under högskoleprovet är självfallet att fuska – men att födas in i en viss samhällsgrupp ska inte vara att vinna.
