Utklädda till poliser, gömda i garderober, klättrandes upp för väggar. Få brottslingar verkar vara lika kreativa och ihärdiga som konsttjuvarna. Kulturredaktionen ger smakprov på några av de konstkupper som ligger dem närmast i minnet.
Tomma ramar
Ramar utan innehåll finns att beskåda på Isabella Stewart Gardner-museet i Boston. 1990 bröt sig nämligen konsttjuvar utklädda till poliser in. Verk av bland andra Vermeer och Rembrandt stals. Hittelönen för att återförena konsten med ramarna är på drygt tio miljoner dollar. Ett tips till den fattiga studenten.
Fiktiv skadegörelse
Skadegörelse och stöld av en berömd tavla. En rad oväntade händelser leder en vakt på ett brittiskt museum in på konstbrottens bana. Han inte bara stjäl James
McNeill Whistlers verk Whistler’s mother, utan sätter även sin prägel på det med en kulspetspenna. En av världens mest skandalösa fiktiva konststölder signeras mr Bean.
Felicia Green
Ett skri för pengar
Skriet, Edvard Munchs gestaltning av fasa, är i dag en av världens mest kända motiv. Samma dag som OS-invigningen i Lillehammer 1994 bröt sig tre män in på Nasjonalgalleriet i Oslo och stal målningen på under en minut. Tre miljoner ville de ha i utbyte, men otursamt för tjuvarna fann polisen dem innan pengarna kom fram.
Stal från sig själva
I Mars 2011 meddelade Hässleholms kulturförvaltning att en av stadens två gepardstatyer blivit stulna. Överallt rådde spekulation över vem som kunnat utföra dådet. Fem dagar senare trädde kommunen fram med att de låg bakom ”stölden” av sina egna statyer. Tydligen hade de bara tagit in den på lagning.
Brottslig spindelman
I serierna må spindelmannens alter ego vara Peter Parker, men på riktigt heter han Vjeran Tomic. Men Tomic är nog snarare en skurk än en superhjälte. 2010 dömdes Tomic för att ha stulit konstverk, bland annat en Picasso, genom att klättra upp för museiväggar utan verktyg. Synd bara att han gjorde det utan superdräkt.
Eric Sarkar Nilsson
Shit hit the fan
Inte bara konst stjäls. Även konstnärskap kidnappas. När brunskjortorna använde Caspar Friedrichs verk i propagandasyften var det ett faktum. Reflekterade landskapsskildringarna utopin? Jawohl! Kunde det härda den ariska rasen? Natürlich! Ergo: hamnade en av romantikens pionjärer oavsiktligt i nazistideologins konstbojor.
Mona, mi amore!
Museet stängdes. Han gömde sig i garderoben. Över natten stals tavlan. Först två år senare återfår Louvren sin käraste egendom: Mona Lisa. Boven i dramat? Den italienska patrioten Vincenzo Peruggia. Hundra år senare kommer miljoner museibesökare för att titta på kvinnan som han gjorde till världens mest uppvaktade objekt.
Mystik skapar värde
I Stealing the Mona Lisa undersöker psykologen Darian Leader mysteriet kring allmänhetens beteende efter verkets sorti. Varför valde så många männi
skor att titta på en tom vägg? Sade det något om konst? Ja, konstens mysterium skapar ikonstatus, varpå ett höjt värde. Och människor bevittnar gärna dessa nya kändisskap.
Emil Sandgrim
