Det är dags för sittande redaktörstrio att lämna över rodret till sina efterträdare. Avgående redaktör och ansvarig utgivare skriver om makten och ansvaret att skriva, såväl som att inte göra det.
Tips och uppmaningar har trillat in till oss på Lundagård med jämna mellanrum – både via mejl och muntligt. De flesta har varit samstämmiga: En av Lunds studentlivstoppar ska ha begått ett allvarligt brott mot en underordnad. En våldtäkt.
Det blir sällan mer påtagligt hur litet studenternas Lund egentligen är som när ett rykte sprids. ”Allmänt känt” var beskrivningen en tipsare använde när hen redogjorde för oss vad den visste, eller trodde sig veta.
Numret du nu läser är det sista jag och mina två kollegor gör som redaktörer. I det första numret efter sommaren kommer våra ansikten att vara ersatta av tre nya. De nya redaktörerna kommer inte bara att få en snart 100-årig tidning att förvalta. De kommer även att få en väldigt stor makt i sina händer. Makt över vad som skrivs. Makt över vad som inte skrivs.
Strax under 40 000 personer får vår papperstidning, oändligt många kan ta del av Lundagård via nätet. Vår främsta lojalitet är gentemot studenterna. Men ni är inte vår enda lojalitet. Med utgivarens makt kommer även ansvar. Ansvar att inte spä på obekräftade rykten och ansvar att värna om den personliga integriteten, för att nämna två.
Makt kommer i olika skepnader, vilket det här numret ger många exempel på. Bland annat makten att förändra sitt liv, vilket juridikstudenten Dennis Lavesson har gjort.
I Porträttet på sida 20 berättar han för Lundagårds reporter Filippa Werner Sellbjer om sin resa från en högsäkerhetsanstalt till Juridicum.
Under tiden har Carlo Olrog tagit en titt på Lunds kårer. Samtliga har skrivit under det så kallade Klimatuppropet, som bland annat kräver färre flygresor i universitetets tjänst. Men när det var dags för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige i början av maj, föredrog flera kårer att gå på det mer bekväma resalternativet: flyget. Läs mer om vilka kårer som behöll båda fötterna på jorden, och vilka som hade högtflygande resplaner på sida 8.
Sedan ryktena började leta sig upp i vårt torn i AF-borgen, har vi avvaktat i väntan på en försvarbar publicering. I april släpptes åtalet mot studentlivstoppen och därmed blev en publicering försvarbar – och mer än det. Det blev vårt ansvar att publicera.
