Ökad skolsegregation och ny utredare för LU:s ämneslärarutbildning. Lundagårds utbildningsbevakare Zakarias Dahlberg sammanfattar två av den senaste månadens utbildningsnyheter.
Långtidsutredningen – om jämlikheten i grund- och gymnasieskolan
I samband med Långtidsutredning 2019 har en första specialstudie presenterats, Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Studien är skriven av Helena Holmlund, Anna Sjögren och Björn Öckert vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Utredningen undersöker hur den svenska grund- och gymnasieskolan sköter sitt kompensatoriska uppdrag, dvs att alla elever ska klara av utbildningen oavsett förutsättningar. Forskarna fokuserar på två faktorer – elevers förutsättningar och skolans resurser. Den förra inkluderar bland annat födelseland, invandringsålder och föräldrars utbildningsnivå. Elevsammansättning, lärarkompetens samt tillgång till resurser att ”utjämna förutsättningarna mellan olika grupper av elever”, inkluderas i den senare.
Utifrån dessa perspektiv kommer forskarna fram till att likvärdigheten i den svenska skolan inte minskat mycket de senaste decennierna. Samtidigt har den kompensatoriska resursfördelningen ökat. För svenskfödda, oavsett familjebakgrund, är resultaten konstanta. Däremot har skolsegregationen ökat.
Insatser som visats stärka jämställdheten i skolan är när lärartätheten fördelas efter elevers behov. Studien visar även att resursfördelningen när det gäller särskilt stöd inom skolor är starkt kompensatorisk. Slutligen förstärker skolsystemet snabbt med resurser till skolor med många nyanlända, som bidrar till jämställdheten.
Utredarna pekar även på att det finns utrymme för förbättring, bland annat gällande skolsegregationen. Stora skillnader syns i skolkvalitet mellan stad och landsbygd, liksom fristående och kommunala skolor, och brister i betygssystemet. Betygssystemet försvårar både liktydiga bedömningar samt för vissa elever att ta sig vidare i gymnasiesystemet. En fråga som bedöms bli mer aktuell framöver om lärarbristen tilltar är avsaknaden av kompensatorisk fördelning av lärarkompetens. En nationell strategi för att identifiera och utveckla åtgärder skulle kunna förbättra både elevers skolresultat och likvärdigheten, skriver forskarna.
Ämneslärarutbildning utreds av före detta universitetskansler
Torbjörn Von Schantz, rektor vid Lunds universitet (LU), tar också upp bristerna i lärartillförsel framöver som en viktig fråga, i ett blogginlägg från den 24 september. Som underlag refererar Torbjörn till regeringens budgetproposition som anger att ”arbetet med lärarförsörjning är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor.” Han menar att okvalificerade lärare påverkar utbildningen på grund- och gymnasienivå. Det påverkar därefter både ”samhället i stort,” men även universitetet självt. Han tar upp flera åtgärder som redan införts av universitetet för att förbättra försörjningen av lärare. Bland dessa ingår sommarkurssatsningar och kompletterande pedagogisk utbildning.
För att se hur ämneslärarutbildningen ska kunna fortsätta utvecklas framöver har en utredning tillsatts. Lars Haikola, före detta universitetskansler, har tilldelats uppdraget. Utredningen ska undersöka ämnesinriktningen som erbjuds vid LU, dess organisation och samordning med diverse utbildningsaktörer. Även den historiska utvecklingen av ämneslärarutbildningen vid LU ska undersökas. Lärarutbildningen har genomgått en rad större förändringar sedan 1990, där den senaste kom 2016. Då avslutade LU en 6 år lång ämneslärarutbildning som varit ett samarbete med Högskolan Kristianstad, och fortsatte sedan för egen maskin. Den fråga som anses viktigast enligt rektor Torbjörn von Schantz är dock hur man i framtiden uppnår en hållbar ämneslärarutbildning. Rapporten kommer vara färdig i februari 2020.
