Klockan 11.50 i dag tillkännagavs 2019 års nobelpristagare i fysik av den Kungliga Vetenskapsakademien. Mottagare var amerikanen James Peebles och schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz. Tillsammans får forskarna dela på de 9 miljoner kronorna och den eviga äran.
Nobelpris i fysik 2019 delas mellan tre parter som gjort upptäckter inom rymdområdet. James Peebles mottager hälften av priset för “teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi” och Michel Mayor och Didier Queloz delar på den andra hälften för “upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna” enligt Kungliga Vetenskapsakademins motiveringar.
Gemensamt för upptäckterna som belönats är att de berör jordens position i kosmos, ämnen som vi tidigare inte visste något om och som i och med upptäckterna har öppnat upp nya vägar inom forskningen.
Anders Johansen är professor i astronomi och forskar bland annat på exoplaneter (planeter som kretsar kring en annan stjärna än solen) och pratar gärna om upptäckten av exoplaneten som belönats med årets nobelpris. Han är inte förvånad över vilka som tilldelats priset.
–Innan 1995 kände vi bara till solsystemet. Efter det har astronomer upptäckt över 4000 planeter som kretsar kring andra stjärnor. De öppnade ett helt forskningsområde med sin upptäckt. Det är vanligt att sådana upptäckter belönas med Nobelpriset.
Michel Mayor och Didier Quelozs upptäckt skedde 1995 och var revolutionerande. Planeten var den första planeten man upptäckte utanför vårt solsystem och Michel Mayor och Didier Queloz gav den namnet “51 Pegasi b”. Med upptäckten grundlade man ett nytt forskningsområde.
Anders Johansen är väldigt nöjd med pristagaren och tycker det är en bra tid att ge priset till upptäckten av exoplaneten då det sker mycket teknisk utveckling som gör att forskningsområdet om exoplaneter snabbt utvecklas. Priset är positivt för kosmologin och Anders Johansen tror att det kan rikta än mer fokus mot forskningsområdet. Mycket av astronomin leder till frågan om liv i universum och priset kan göra att jakten på liv blir ännu mer aktiv.
–Vi ska vänta på nästa generations teleskop. Men inom 5-10 år har vi mer kunskap om exoplaneter och om några av dessa kan ha liv, säger Anders Johansen.
