”För deras experimentella ansats att mildra global fattigdom” tilldelades under måndagen Abhijit Benerjee, Esther Duflo och Michael Kremer Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Pristagarna har ”revolutionerat utvecklingspoliken” menar en mycket glad lundaforskare när Lundagård ringer upp.
Jan Bietenbeck, biträdande universitetslektor i nationalekonomi, var glad när Lundagård ringde upp strax efter beskedet om vem som vunnit Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat Nobelpriset i ekonomi.
– Ämnet med utvecklingsekonomi och att minska fattigdom har debatterats mycket nyligen och jag hade själv hoppats på att just detta område skulle tilldelas priset. De är mycket välförtjänta pristagare, säger han.
Han menar att de tre forskarna, Abhijit Benerjee, Esther Duflo och Michael Kremer, genom sin forskning har förändrat ekonomernas sätt att tänka kring utvecklingspolitik.
– De har för första gången använt fältexperiment för att samla evidens kring hur man minskar fattigdom. De har gett politikerna verktyg att satsa på projekt som faktiskt fungerar, säger han.
Forskningen som de tre forskarna nu belönas för påbörjades i slutet av 90-talet. Jan Bietenbeck menar att resultaten redan har haft stort genomslag på hur utvecklingspolitik bedrivs.
– Det är revolutionerande hur de på bara 20 år har skiftat hela sättet att tänka på utvecklingsekonomi och vilket genomslag det fått på utvecklingspolitiken, säger Jan Bietenbeck.
Det är femtionde året som Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas ut. Fransyskan Esther Duflo är inte bara andra kvinna någonsin att tilldelas priset, utan också dess yngsta pristagare.
Jan Bietenbeck är mycket glad, men något firande på Ekonomihögskolan är det inte tal om.
– Det blir inget firande, men nog är vi jätteglada, säger han och skrattar.
