Älskat, hatat, omskrivet, besjunget. Snuset lämnar ingen oberörd. Lundagård har sökt svar på vad snuset spelar för roll då och nu.
”Utan snus i två dagar försmäktar vi på denna ö” föreslår Pippi Långstrump att hon, Tommy och Annika ska skriva i sin flaskpost som de ska skicka när de har blivit skeppsbrutna. Att den upproriska Pippi Långstrump skulle vara i livsavgörande behov av snus är förstås otänkbart – vilket den snusförnuftiga Tommy inte är sen med att anmärka på. Inte minst därför att Pippi Långstrump är ett barn och snus är förbehållet vuxna.
Sverige uppskattas ha en miljon snusare. Av denna miljon beräknas 80 procent vara män och resterande 20 procent kvinnor. Åren 2016-2017 har snusandet ökat markant bland kvinnor, jämfört med åren 1988-1989, enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Den generella trenden angående niktionkonsumtion i Sverige i dag består i att antalet rökare minskar samtidigt som antalet snusare ökar. Förmodligen beror denna trend på att hälsonackdelarna med cigarrettrökning är betydligt större och allvarliga än vad de för snusande.
På snuskaféet i Lund en onsdagseftermiddag i september sitter studenter djupt försjunkna i sina studier. Under de korta pauserna diskuteras det breda urvalet snus bakom disken och det beställs kaffe med havremjölk. På snuskaféet finns även möjlighet att blanda sitt eget snus och Lisa Björn, som är butikschef visar mig mor Alidas tobaksplantor som lever kvar i butiken. Mor Alida var en av de sista kommersiella tobaksodlarna i Sverige. Konkurrensen blev för tuff runt tidigt 1960-tal och de mindre företagen utmanövrerades.
Jag slår mig ner med en kopp kaffe för att få en fördjupad redogörelse för snusets vindlande historia i Sverige. Kanske är Pippi Långstrumps relation till snus kopplat till hennes upptäcktsresande far, Efraim Långstrump. Det är nämligen Christoffer Columbus och hans besättning som har den första dokumentationen av luktsnuset, daterad 1497.
Den så kallade lukttobaken introducerades först vid Europas hov som ett botemedel mot migrän under 1500-talets första hälft. Snart nådde tobaken det svenska hovet. Snus var länge en produkt för adelsmän men Sveriges bönder började odla egen tobak på 1600-talet. 1724 ökade produktionen markant efter en uppmaning av Fredrik I. Bönderna blandade de torkade tobaksbladen med salt och vatten och förde upp lössnuset under läppen. Kanske fyllde munsnuset en praktisk funktion eftersom man slapp hålla sin tobak i handen som vid cigarrettrökning. Det var förbehållet män att snusa. Odling och framställning av snus var en syssla som ärvdes ned från mor till dotter.
När Sverige behövde pengar till militären under tidigt 1800-tal, infördes monopol på snusförsäljning i Sverige under namnet AB Svenska Tobaksmonopolet. Monopolet på snus upphörde år 1961 och ombildades då till Sveriges största snusleverantör – Swedish match. Precis hur ombildandet gick till är på många sätt höljt i dunkel.
Vissst har snuset en särskild plats i Sveriges ekonomiska och kulturella historia. Det påstås ibland att snuset är unikt för Sverige. Den ökade exporten till bland annat Norge, Finland och USA visar att intresset för snus ökar även utomlands. Några av oss kanske minns den högljudda skara som i upptakten till Svergies intågande i EU var oroliga att de inte skulle få behålla sitt snus. Sverige har i dag en undantagsregel mot EU:s förbud.
Språkligt har snuset gett upphov till ett antal idiomatiska uttryck. Allt från ”fint som snus”, till det nedlåtande ”snusförnuftig” som jag använde i inledningen. Att den ikoniska och folkkära Pippi Långstrump säger sig vara i behov av snus säger också någonting om hur djupt rotat snuset är i den svenska myllan.
Snusdosorna har varit varningsmärkta sedan 1976. År 2002 tog man bort varningen om att snus ökade risken för cancer. Något dödsfall i direkt koppling till snusanvändande har aldrig rapporterats. Uppfattningen om att snus skulle vara ofarligt är dock inte sann. Snusare besitter högre risk för diabetes typ 2. Det finns även förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och snusare löper större risk att dö vid stroke eller hjärtinfarkt. Det finns även ett samband mellan snusning och cancer i bukspottskörteln samt i matstrupen och munhålan.
– Om man har hjärt- och kärlsjukdomar eller lider av högt blodtryck uppmanar vi våra konsumenter att rådgöra sin läkare. Vi avråder även minderåriga och gravida från att använda våra produkter, säger Carl Danielsson, presstalesperson på Swedish match.
jag frågar honom om ett snuskafé riskerar glorifiera en beroendeframkallande och skadlig produkt.
Han svarar att de är medvetna om att de inte säljer vilken produkt som helst.
– Alla företag vill framställa sina produkter på ett attraktivt sätt och det är ett bra sätt för oss som leverantörer att möta vår slutkonsument ansikte mot ansikte.
Jag stoppar in en prilla i munnen.
Enligt Carl Ljunggren, snusexpert på Swedish match snuskafé i Lund, uppfanns portionssnuset till följd av att vårdpersonal på boenden runt om i landet var trötta på att behöva torka upp snuskladdet från äldre män som var sängliggande på 1970-talet. I dag står portionssnuset för den absoluta majoriteten i försäljningsstatistiken. År 1984 lanserade Swedish match den distinkt smaksatta produkten ”Catch Licorice” och sedan dess har trenden med kreativt smaksatt snus ökat. I dag finns allt från hallon, eukalyptus och popcorn. Det vita snuset, det vill säga snus som inte innehåller tobak, marknadsförs som ett sätt att undvika missfärgningar på tänderna. Variationen i hur prillorna ser ut är bredare än någonsin. Det finns allt från små, vita och smala, till stora och bruna prillor.
– Enligt våra marknadsanalyser är ljusare och smaksatta produkter vanligare bland kvinnor. De allra flesta snusar portionssnus men lössnus konsumeras i princip uteslutande av män, säger Carl Danielsson.
Ett halvt sekel har gått sedan Pippi Långstrump och Tommy diskuterade flaskpost. De hade nog inte kunnat föreställa sig att Sverige några decennier senare skulle bli ett land fyllt till bredden med helvita, mintdoftande och pyttesmå prillor.
snus finmalen tobak som läggs i mun el. inandas genom näsan; fint som s. (vard.) jättefint -et; -er snusa använda snus; andas hörbart (i sömnen), vädra (efter en doft) -de snusbrun tråkigt brun snusdosa liten dosa där man förvarar snus, förr ofta konstnärligt utformad; jfr tabatiär snusen på s. (vard.) berusad snusförnuft försiktig, fantastilös förnuftighetsnusförnuftig som kännetecknas av snusförnuft; lillgammal snusig nedsölad (brun) av snus -t; -are
bonniers svenska ordbok (1998)
