Alla utbildningar i Sverige är i dag inte skattefinansierade. Vi behöver en diskussion om olika utbildningars värde och om skattebetalarnas gräns. Det menar Anton Novak, Markus Krook och Olav Solhusløkk Höse från Moderata Studenter i ett inlägg i debatten om utbildningarnas värde.
I debattinlägget “Värdet av det värdelösa” skriver Cornelia Andersson och Alexander Johansson som replik på Oliwer Hultkvists artikel “Stoppa skattefinansieringen av värdelösa utbildningar” om värdet av utbildning, den frihet akademin har och värdet av skattefinansierade utbildningar.
I artikeln nämner skribenterna att “antingen är alla utbildningar skattefinansierade eller så är de inte det”. Om det vore så att alla utbildningar i Sverige var skattefinansierade hade den slagkraftiga mening varit logisk. Däremot stämmer det inte, alla utbildningar är inte skattefinansierade. En nagelterapeut eller någon som vill gå en meriterad säljutbildning måste finansiera det själv. Att anse att en student som läser om Sartre på universitetet är mer värd än en nagelterapeut, är i våra ögon inget annat än ren elitism.
Debattörerna nämner bildning i sin artikel, visst är det så att vara bildad är en viktig egenskap inför det framtida yrkeslivet. Däremot är det inte statens uppgift att enskilt bilda vuxna människor, det får var och en sköta på egen hand. Från förskolan tills dagen vi tar studenten har vi blivit utbildade i vad många skulle kalla allmänbildning. Missförstå oss inte, ämnen som filosofi och konst är viktiga att känna till.
Alla människor oavsett bakgrund ska ha möjlighet att studera vidare, men att påstå att det är gratis att studera i Sverige är fel. De flesta måste på ett eller annat sätt finansiera sin vardag och den som studerar går miste om flera år denna kunnat jobba och tjäna pengar. Således råder det redan en viss klasskillnad på universiteten, en person kan inte studera längre än vad studiemedlen räcker. De med sämre ekonomi kommer således inte kunna utnyttja utbildningssystemet till samma utsträckning som någon med bättre förutsättningar, och trots detta kommer samma person ändå betala för den som studerar vidare.
Landets dyrare utbildningar toppas av estetiska ämnen såsom media, opera och teater. En gemensam nämnare för dessa utbildningar är att de årligen kostar skattebetalarna ca 450 000 kr per elev. Ställ detta i relation till en lärarstudent som studerar i fyra och ett halvt år med en sammanlagd kostnad på 280 000 kronor.
Vi vill inte underminera den svenska välfärden, där man hjälps åt för att hålla universiteten avgiftsbefriade. Många av oss som studerar i Lund, eller annat lärosäte, kanske inte hade haft råd att studera om utbildningen inte vore avgiftsfri.
Vill någon utbilda sig till något som marknaden inte efterfrågar är det fritt fram att göra så, men man ska inte ska förvänta sig att någon annan betalar för det. Vi anser att diskussion om värdet av utbildningar är viktigt, samtidigt kan man diskutera värdet av att stå för en del av sin utbildning, med tanke på att det endast är 20 procent av de som börjar på högskoleutbildningar på ingenjörsnivå som tar en examen.
Den genomsnittliga tiden studenter spenderar på universitet är sex år, trots att enbart var fjärde student läser ett program som är fem år eller längre. Etableringsåldern på arbetsmarknaden för högskolestudenter är strax över 30 år och detta beror sannolikt på de eviga studenterna som läser för läsandets skull.
Att peka på enskilda utbildningar och påstå att de är värdelösa är fel tillvägagångssätt, men gränsen kring vad som finansieras av skatten måste dras någonstans. Skattebetalarna är inga mjölkkor som dag in och dag ut kan förväntas pumpa ut sina resurser för att tillfredsställa behov som inte finns.
Anton Novak
Ledamot Moderata Studenter Lunds Universitet
Markus Krook
Ledamot Moderata Studenter Lunds Universitet
Olav Solhusløkk Höse
Ordförande Moderata Studenter Stockholms Universitet
