Det är inte bara enskilda utbildningars nytta som bör utvärderas, utan hela universitetet som sådant. Detta skriver Lundagårds utbildningspolitiske krönikör Fredrik Banke med anledning av nyttodebatten som förts under hösten.
De senaste veckorna har det blåst upp en debatt i Lundagård om skattefinansiering av utbildningar som inte är så starkt efterfrågade på arbetsmarknaden. Det började med att en insändare förespråkade att utbildningar som ej lönar sig på arbetsmarknaden inte borde skattefinansieras, varpå ett flertal repliker inkom.
Jag menar att hela denna debatt saknar ett viktigt perspektiv, nämligen hur universitetet som sådant är en gammal företeelse som inte alls innehar samma roll i samhället som det en gång hade.
Professorn i idéhistoria Svante Nordin berättar under en intervju publicerad i det senaste numret av Lundagård hur det under hans studietid på 1960-talet endast fanns runt 2000 studenter vid Lunds universitet. Enligt honom själv fanns inte alls samma arbetsmarknadsfokus och bland studenterna rådde i allmänhet en sorglös och bekymmersfri stämning beträffande förväntningarna inför framtiden. De oroade sig helt enkelt inte över huruvida de skulle få jobb eller inte.
Idag studerar runt 40 000 studenter på Lunds universitet.
Det är inte konstigt att universitetsutbildningarnas roll i samhället förändras när tjugo gånger så många studenter examineras. Kombinera det med en arbetsmarknad som har digitaliserats och efterfrågar helt andra typer av kunskaper än tidigare.
Frågan är: Bör bara enskilda utbildningar ifrågasättas eller är det hela det uråldriga universitets roll i denna sköna nya värld?
Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, skrev i våras en debattartikel i Värmlands Folkblad (5/5) där hon uppgav att regeringen investerar i att förbättra kvaliteten på distansutbildningar. Tanken är att det ska vara enklare och mer attraktivt att ta del i universitets- och högskoleutbildningar framöver, oavsett var i landet man bor.
När jag läser det tänker jag att snart kommer varenda en att förväntas ha en universitetsutbildning. Hur kommer det påverka hur utbildningar värderas av arbetsmarknaden?
Vi vill inte ha en situation där värdet av utbildning urgröps på grund av ett överflöd. För att undvika detta måste vi fundera på vilken roll universitetet ska ha i vårt moderna samhälle.
Att endast ifrågasätta enskilda utbildningar räcker således inte till. Hela universitetet bör kritiskt utvärderas beträffande vilken roll vi vill att det ska ha samt hur det lever upp till de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.
