Ett tecken på bildning, en modedetalj, ett mediciniskt hjälpmedel eller bara ett sätt att se. Lundagård spanar in ett par mångsidiga bågar i förändring.
Jag var åtta år och efter den obligatoriska rutinundersökningen sa sjuksköterskan att jag hade dålig syn.
– Du måste ha glasögon.
Nyheten gjorde mig oändligt ledsen, men efter att ha introducerats till Harry Potter blev bördan lite lättare. Nu har jag så länge jag kan minnas inlett morgonen med att treva efter mina glasögon på nattduksbordet.
Det råder oenighet gällande när och var glasögon först började användas. Skriftliga källor anger att slipade linser fanns i Italien redan på 1200-talet, men kanske förekom glasögon i Kina redan innan dess. Man var under den tiden tvungen att vara läskunnig och framförallt rik för att kunna använda sådana hjälpmedel. I dag associeras glasögon fortfarande till bildning, men på 1400-talet gjorde sig en stark misstänksamhet mot glasögonbärare gällande. De ansågs lättlurade – så pass att ordet förbryllad kommer av ordet brillor. Man trodde dessutom att det var just glasögonen som gjorde att glasögonbäraren kunde läsa.
Tillverkning av glasögon var inledningsvis ett hantverk, men redan under 1700-talet började de massproduceras och göras mer tillgängliga för allmänheten. Sedan 1900-talet har försäljare arbetat målmedvetet med marknadsföring och förvandlat glasögon till en stilprodukt av rang. I dag betalar vi villigt fyrsiffriga belopp för något som inte kostar mer än ett par hundralappar att producera, och vi lockas med tillägg som repskydd, antireflex och blåljusfilter.
Glasögon skapades som högteknologisk dyrgrip, med 1200-talets mått mätt, och har nu återigen hamnat i teknologins framkant med innovationer som Google Glass och VR. Finska forskare har nyligen undersökt VR-glasögons möjligheter i undervisning. De menar att tekniken skulle göra lärandet både roligare och mer praktiskt förankrat. Framför mig ser jag ett universitetscampus fullt av VR-glasögonprydda studenter försjunkna i en virtuell värld av kunskap och bildning. Jag ser hur stereotypen världsfrånvänd bokmal har potential att eskalera.
Det finns en verklig bakgrund till bilden av en bokmal med glasögon. Tyska forskare vid Universitätsmedizin Mainz har nämligen kunnat bekräfta ett samband mellan utbildningsnivå och synfelet närsynthet. Bland de som medverkade i studien var 24 procent närsynta av de som endast gått ut grundskolan, vilket kan jämföras med 53 procent av de som hade en universitetsexamen. Närarbete, såsom läsning, kan nämligen kopplas till utvecklingen av närsynthet. Starkt ljus förenklar däremot ögats närarbete – något att tänka på inför nästa tentaplugg.
I dag behöver en fjärdedel av Sveriges befolkning synkorrigering, och nästan alla kommer att använda glasögon vid något tillfälle i sina liv. Min sorg över att bära glasögon har gått över, och när jag på morgonen trevar efter glasögonen på nattduksbordet, gör jag det i vetskapen om att tusentals sömndruckna bokmalar i Lund gör samma sak.
