Sverige avskaffade den tidigare studentexamen i slutet av 1960-talet men borde fundera på att införa en sådan igen. Den behövs ännu mer idag, när vi har betygsinflation, menar Inger Enkvist, professor emerita i spanska.
Sverige bör införa en studentexamen på de studieförberedande programmen med skriftliga prov som rättas externt. Kanske man kan ha kompletterande muntliga studentförhör exempelvis i språk och svenska med lärare från en annan skola. Både i Sverige och i USA har man sett att betyg fungerar bättre än högskoleprov, när det gäller att se vem som kommer att göra klart en högskoleexamen. Gymnasiebetygen visar inte bara kunskap utan också förmåga att planera och att vara ihärdig. I det följande inriktar sig argumentationen på att en studentexamen bör införas, oavsett vad som sker med högskoleprovet.
De skriftliga proven bör omfatta 3-5 av de tyngsta ämnena på programmet i fråga, och lärare i övriga ämnen får skyldighet att lägga sina betyg på ungefär samma betygsgenomsnitt för gruppen som studentskrivningarna gett. Proven bör hållas på en och samma dag i hela landet och ges två eller eventuellt tre gånger varje år. Samma prov används för gymnasieskolan och komvux och, som sagt, proven bör rättas externt.
Betygsskalan bör samtidigt få fler steg. Det är egendomligt att en skala som ”slår i taket” så att eftertraktade utbildningar fylls av studenter med högsta betyg i alla ämnen. Det är bättre att ha en skala med fler steg som också kan återspegla exceptionellt goda kunskaper.
En sådan examen och en sådan betygsskala skulle tillförsäkra eleven en större juridisk säkerhet. En elev som vill söka till en utbildning som kräver höga betyg kan idag känna sig pressad, när det i de flesta ämnen finns moment som beror på lärarens bedömning.
Att de bästa eleverna verkligen får de bästa betygen är viktigt. Sverige tillhandahåller gratis högskoleutbildning, alla som antas får en ”present” av skattebetalarna, och speciellt mycket får studenterna på konstnärliga utbildningar och medicin, där summan är långt över 100 000 per student och år förutom bidragsdelen av studiemedlen. Betyg är det mest accepterade urvalsinstrumentet, därför att betyg uppmuntrar till ansträngning och till att använda tiden väl. En studentexamen kan på så sätt bidra till en allmän uppryckning av kunskaperna i gymnasieskolan.
En studentexamen ger automatiskt ett fokus på kunskap hos både elever och lärare. Föräldrar och elever vet att enda vägen till bättre betyg är bättre kunskaper. Elever på kommunala skolor och friskolor bedöms på samma sätt, och vi slipper betygsinflation. Det är inte säkert att det blir mer stress. Idag har eleverna ”examen” hela tiden, eftersom inlämningsuppgifter, muntliga presentationer och skrivningar alla är betygsunderlag. Övning och examen glider samman. Elever som förberett sig grundligt har ju inget att frukta från en examensskrivning. Det är egendomligt att man alltid hör som argument mot en studentexamen att eleven skulle kunna ha en dålig dag. Ingen talar om ”risken” att eleven gör bättre ifrån sig än tidigare!
Inger Enqvist,
professor emerita i spanska vid Lunds universitet
