Lunds universitet hamnar i botten bland svenska högskolor när det gäller krav på lärares högskolepedagogiska utbildning och följer inte Sveriges Universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer. Det visar en undersökning gjord av Lunds universitets studentkårer (LUS). Nu ska universitetet undersöka kraven och hoppas kunna visa resultat innan årsskiftet.
Lärare som undervisar vid Lunds universitet (LU) måste genomgå minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning. Det står att finna i LU:s anställningsordning. Det står att lärare “som en del av den pedagogiska skickligheten ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning som omfattar minst fem veckor. Den högskolepedagogiska utbildningen ska vara relaterad till SUHF:s [Sveriges Universitets- och högskoleförbunds reds. anm.] nationella rekommendationer”.
Det finns i dag inga nationella krav på att lärare som undervisar på högskola och universitet ska ha läst kurser i högskolepedagogik. Det finns däremot rekommendationer. Den 14 april 2016 antog SUHF:s förbundsförsamling rekommendationer som bland annat omfattar minst tio veckors behörighetsgivande utbildning. Motiveringen lyder: “Utbildningens syfte är att underbygga den grundläggande pedagogiska skicklighet som krävs för anställning som lärare i högskolan.”
En majoritet av landets lärosäten uppfyller SUHF:s rekommendation på tio veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet är inte ett av dem. Detta trots att LU:s anställningsordning hänvisar till rekommendationen.
Robin Bernståhle är studentrepresentant i Lunds universitets studentkårer (LUS) och en del av den styrgrupp som förra hösten fick i uppgift att se över landets universitet i frågan. Han har gått igenom samtliga lärosätens anställningsordningar och undersökt vilka behörighetskrav med avseende på högskolepedagogisk utbildning som finns.
– I sammanställningen står det väldigt tydligt att fem lärosäten har krav på fem veckors utbildning, varav ett är Lunds universitet. Tjugo lärosäten har ett krav på tio veckor, säger han.
Robin Bernståhle betonar att det handlar om en utbildningsfråga och att pedagogisk kompetens är en viktig aspekt i undervisningen.
Redan 2016 rapporterade bland annat Sveriges Radio om bristande pedagogik på landets högskolor och universitet. I en intervju med Ekot (8/8 2016) menade dåvarande högskoleminister Helene Hellmark Knutsson att “pedagogisk skicklighet är en väldigt viktig merit som ska tas upp vid anställning”.
– Syftet med sammanställningen är att öka kravet. Pedagogisk utbildning handlar om att ha adekvata kunskaper för att kunna undervisa, säger han.
Robin Bernståhle framhåller dock att undersökningen inte ger svar på om LU:s lärare faktiskt har låg pedagogisk utbildning.
– Jag vet inte hur läget ser ut bland alla lärare. Det är först och främst vid nyrekryteringar som ribban är väldigt låg vid Lunds universitet, säger Robin Bernståhle.
Lu:s prorektor Sylvia Schwaag Serger har ansvar för utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå på LU. Hon kan i nuläget inte ge svar på frågan varför de har lägre krav på högskolepedagogisk utbildning än vad SUHF rekommenderar.
– Sektionen Student och utbildning undersöker just nu detta, och hoppas kunna redovisa ett resultat innan årsskiftet, säger hon.
Prorektorn berättar att det är viktigt att säkerställa kvaliteten i utbildningen, men att det finns många sätt att göra det på.
– Högskolepedagogiska veckor är ett sätt att mäta kvalitet, men det finns flera andra. Frågan blir hur man kan validera kompetens som inte inhämtas genom en utbildning, säger hon.
– Jag är rädd att de här tio veckorna kan bli ett otympligt verktyg där man stirrar sig blind på kvantitet istället för kvalitet, fortsätter hon.
