Vid höstintagningen 2019 var Lunds tekniska högskola tillsammans med fem andra lärosäten först i landet att delta i en testverksamhet med viktade högskoleprovsresultat. Hittills har man sett att yngre män kommit in på äldre mäns bekostnad, men fullständiga resultat kommer vintern 2023.
Drygt en tredjedel av studenterna som började vid civilingenjörsutbildningarna vid Lunds tekniska högskola (LTH) under höstterminen antogs via sitt högskoleprovsresultat. De blev således den första grupp lundastudenter att antas med ett viktat högskoleprov, vilket innebär att en av högskoleprovets två delar, den verbala eller den kvantitativa, väger tyngre vid antagningsprocessen. Detta är del av en större försöksverksamhet som startades inför höstterminen i år av universitets- och högskolerådet (UHR). Varje lärosäte bestämmer själv hur viktningen ska se ut, i LTH:s fall har 0,75 – 0,25 procent gjorts till fördel för den kvantitativa delen.
– Syftet med försöket är bland annat att se om viktningen kan öka högskoleprovets prognosförmåga för hur väl en student kommer att klara utbildningen. Till våren utökar vi möjligheten för fler utbildningar att delta, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.
När projektet startade under hösten 2019 deltog endast civilingenjörsutbildningar i försöksverksamheten, men när experimentet till vårintagningen utökas kommer även socionomprogrammen vid Stockholms, Göteborgs, och Mittuniversitet att viktas. Framöver väntas även psykologprogrammet vid Göteborgs universitet och sjuksköterskeprogrammet vid Mittuniversitet att följa samma bana.
Ella Viirola som ursprungligen kommer från Finland, är en av de som kommit in på teknisk fysik genom sitt viktade högskoleprov.
– Jag är nöjd med att de viktade högskoleproven. Jag är mycket bättre på matte än svenska. Men jag tycker också det är lite orättvist mot de med bredare kunskaper.
Projektet är planerat att pågå till 2023. LTH fattar beslut om fortsatt medverkan ett år i taget, och redan nu står det klart att man kommer att vara med vårterminen 2020. För Lunds universitet är, i skrivande stund, civilingenjörsprogrammen de enda som har bestämt sig för att medverka.
– En orsak till varför vi deltar är för att se om studenter har bättre förutsättningar att klara utbildningarna om man viktar delarna av högskoleprovet, säger Annika Mårtensson prodekan vid LTH.
Projektet är ett resultat av en längre diskussion om att använda högskoleprovet mer dynamiskt. UHR förutspådde i en rapport att effekterna av att vikta högskoleprovet skulle blir att yngre män gynnades på äldre kvinnors bekostnad.
– Det är framförallt yngre män som tar fler platser i anspråk på äldre mäns bekostnad. Det är ett resultat som inte var helt väntat, säger Karin Röding i inbjudan att delta i pilotverksamheten till våren 2020.
För Ella Viirola är frågan mångbottnad.
– I slutändan tycker jag nog att de bör prioritera nytänkande unga, som inte har någon utbildning sen innan, men samtidigt behövs det definitivt fler kvinnor i ingenjörsbranschen. Jag vet dock inte om viktade högskoleprovet är rätt väg att gå för att förbättra prestandan, det krävs mer än skicklighet på matte för att bli en bra ingenjör, säger hon.
