Ett nytt provmoment ska fånga upp och underkänna läkarstudenter vid Lunds universitet (LU) som allvarligt brister i sitt “professionella förhållningssätt”. Momentet har uppmärksammats efter att en våldtäktsdömd läkarstudent inte kunde avskiljas från sina studier genom Högskolans avskiljandenämnd (HAN).
Läkaryrket omfattas av många etiska regler och förutsätter personlig lämplighet. Programnämnden för läkarutbildning (PNL) utformade nyligen provmomentet ”Basalt professionellt förhållningssätt” (BPF) som syftar till att tidigt upptäcka studenter som uppvisar beteenden som kan hota patientsäkerheten. Momentet har sedan vårterminen 2019 varit en del av läkarutbildningen.
Provmomentet BPF ingår i läkarprogrammets åtta av sammanlagt elva terminer. En student kan när som helst under utbildningen underkännas om allvarliga brister i studentens professionella förhållningssätt uppdagas. BPF måste vara godkänt för att studenten ska kunna fullfölja sina läkarstudier. Drogpåverkan och missbruk, samt diskriminering och trakasserier är exempel på sådant som kan leda till ett underkänt betyg i provmomentet. Men fokus ligger på studenternas förmåga att agera patientsäkert.
Ämnet och sakfrågan har diskuterats i närmare ett år. Det förklarar Christer Larsson, professor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet (LU) och ordförande i PNL.
– Det förekommer, men är väldigt ovanligt, att studenter beter sig patientosäkert. Det är ett problem som är svårt att hantera, därför har vi tagit fram BPF, säger han.
Christer Larsson menar att provmomentet är konceptuellt svårt.
– I ett vanligt provmoment förutsätter man att studenten ska prestera något, visa på ökad förmåga eller kunskap. I “Basalt professionellt förhållningssätt” är det tvärt om; studenten måste uppvisa ett beteende som är patientfarligt eller liknande för att inte bli godkänd, säger han.
En källa säger till Lundagård att orsaken till att läkarprogrammet initierade provmomentet PBF är svårigheterna att få personer avskilda genom HAN, vilket fallet med den våldtäcktsdömda studenten visat.
– Det är jättesvårt att få någon avskild med de lagar som finns nu. För att kunna stoppa en student kan man nu ge underkänt på detta provmoment, säger Lundagårds källa.
Christer Larsson menar dock att fallet inte ligger till grund för det nya provmomentet.
– Det är två separata frågor. De hänger delvis ihop, men regelverksmässigt är det två separata spår, förklarar han.
Det finns inga lagliga förutsättningar för universitetet att stänga av en student från studier om brottslighet har föregåtts utanför utbildningen. Ett sådant beslut fattas av HAN. En förutsättning för att studenten ska avskiljas från läkarutbildningen är att man utgör en påtaglig risk för andra i sin utbildningsmiljö, något som domstolen i fallet med den våldtäktsdömde läkarstudenten, inte bedömde att studenten gjorde.
– Vi kan lagligen inte examinera sådant som händer på fritiden. Det måste ske i samband med utbildningen, annars kan vi inte göra något. Det är avskiljande-lagstiftningen som i så fall behöver ändras, säger Christer Larsson.
Läkarstudenten Märta Jönsson är 24 år och läser fjärde året på läkarprogrammet vid LU. Hon tror inte att BPF är ett tillräckligt effektivt sätt att upptäcka mindre lämpade läkarstudenterna.
– Jag tror inte det finns något sätt att fånga upp alla som är mindre lämpade, men förhoppningsvis kan man sålla bort de riktiga rötäggen så här, säger hon.
Märta Jönsson har ingen egen erfarenhet av provmomentet, men tror att det är bra och viktigt att det finns ett tydligt sätt för fakulteten att agera när en student hotar patientsäkerheten eller förtroendet för sjukvården. Hon tycker däremot vissa formuleringar är något otydliga.
– Vad är det som riskerar att skada sjukvårdens rykte och vem ska avgöra det? frågar hon sig.
