Till våren tar den första kullen kandidatstudenter i historia examen. Men för de som vill fortsätta studera en master i historia på Lunds universitet väntar ett års uppehåll, eftersom den enbart ges vartannat år. Lundagård har undersökt situationen på historiska institution med berörda studenter.
Kandidatprogrammet i historia på Lunds universitet startade hösten 2017 och har sedan starten haft högt söktryck. Viktor Vretström, Elsa Crona och Alexander Johansson tillhör den första kullen studenter. Nu inser de att nästa års höstplaner om en master inte finns på kartan, då den enbart går vartannat år. Ansökan öppnar våren 2019, 2021 och 2023.
– Det kom som en överraskning. Tanken slog mig den här terminen när jag började fundera på min framtid, vad ska jag göra efter kandidaten? säger studenten Viktor Vretström.
Studenten Elsa Crona, som vill satsa på en akademisk karriär, förvånades över beskedet att mastern inte går varje år.
– När de startar ett kandidatprogram hoppas jag åtminstone att deras ambition var att få en ökad tillströmning av studenter, med det kommer väl förhoppningen att man också vill behålla dem, säger Elsa Crona.
Enligt studenterna har kommunikationen från institutionen gällande uppehållsåret varit bristfällig. Det är först via diskussioner studenterna sinsemellan eller genom studievägledaren på institutionen som de insett att ansökan inte öppnar förrän år 2021.
Lunds universitets master i historia och idé- och lärdomshistoria har funnits sedan 2007 och har sedan början getts vartannat år. Enligt Ulf Zander, programsansvarig för ämnet historia på masterprogrammet, har söktrycket överlag legat på en jämn nivå. Det har gjort att de inte funnits förutsättningar att ge masterprogrammet varje år. Han menar att bistra ekonomiska omständigheter är anledningen till det olyckliga glappet för den nya studentkullen.
– Det är inte svårt att förstå frustrationen, hade jag haft plånboken hade jag gärna öppnat den, säger Ulf Zander.
Prefekten på historiska institutionen, Henrik Rosengren, uttrycker också sympati för kandidatstudenterna.
– Ju högre upp på utbildningsstegen man kommer desto dyrare blir utbildningen, därför har vi hamnat i det läget där vi inte har råd att erbjuda mastern varje år, säger Henrik Rosengren.
En lösning är att omfördela pengarna inom institutionen, vilket i praktiken innebär att ta pengar från antingen kandidatprogrammet eller de fristående kurserna. En annan är att äska pengar hos fakulteten, vilket enligt Ann-Kristin Wallengren, prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå, inte har gjorts ännu. Fakulteten väntar på signaler från institutionen för att så småningom kunna diskutera en utökning av masterprogrammet.
Hos institutionen återstår att se är hur många som vill läsa masterutbildning. Det är i dagsläget för tidigt att avgöra. Men enligt Ulf Zander kan ett ökat söktryck på mastern väga tungt i förhandlingarna med fakulteten om finansiering.
Historiestudenterna tvingas nu hitta andra alternativ fram tills masterns program-start år 2021. Det får inte minst ekonomiska konsekvenser för studenterna. En del har studerat kurser tidigare vilket påverkar studenternas möjlighet att få studiemedel sista terminerna på masterprogrammet. Samtidigt riskerar de att överskrida CSN:s fribelopp om de tjänar för mycket pengar under terminen och sommaren.
– Jag känner oro, kommer jag få tillräckligt många timmar på ett jobb? Om jag får för många, hur gör jag med CSN då? frågar sig studenten Alexander Johansson.
Ett annat alternativ är att byta lärosäte. Enligt Elsa Crona och Alexander Johansson känns det olustigt.
– Vi har båda lärt känna institutionen, har landat i en tydlig inriktning inom historia och har en etablerad kontakt med professorerna.
En risk är därmed att de förlorar kontaktnätet som har byggts upp under deras studietid. Det påverkar likväl Lunds universitet, som tappar motiverade och engagerade historiestudenter till andra lärosäten.
– Malmö universitets historiemaster som går varje år blir vinnare i detta. De kommer få mycket enklare att fylla historieprogrammet, vilket är en risk för vår del, säger Ulf Zander.
Studenterna ställer sig frågande till varför det nya kandidatprogrammet inte startade ett år senare, för att kunna erbjuda fem sammanhållna år för den första kullen. Enligt prodekan Ann-Kristin Wallengren stod det utanför institutionens kontroll.
– När man skapar nya program tar det fruktansvärt lång tid med valideringsprocesserna. Det hade tyvärr inte gått att sätta det på vänt i ett år. Dessutom kommer det alltid bli uppehåll för någon kull, oavsett hur vi hade gjort, säger Ann-Kristin Wallengren.
Studenterna Alexander Johansson, Elsa Crona och Viktor Vretström hoppas att diskussioner förs mellan fakulteten och institutionen för att kunna utöka masterprogrammet i framtiden.
– Det finns ju en anledning till varför vi vill fortsätta studera historia på Lunds universitet, säger Alexander Johansson.
